Avtal tidningsbud

Nytt treårigt avtal tecknat den 29 augusti. 
Inga förändringar i avtalstexten förutom att alla lönetabeller och tillägg skrivs upp med 6,5 % totalt under tre år.
 Läs protokollet och se de nya lönetabellerna på den här länken.

Avtalet ansluter även till LO:s låglönssatsning. Det innebär att den som tjänar under 24.000 i månaden eller motsvarande i timlön (om man skulle jobba heltid) får sin lön uppräknad lika mycket som om lönen var 24.000. Det vill säga för heltid 528 kronor mer i månaden 2017, 480 kronor i månaden 2018 och 552 kronor mer i månaden 2019.
För de som tjänar över 24.000 (vid heltid)  räknas månadslön, timlön och OB upp med 2,2% under 2017, 2,0% från maj 2018, 2,3% från maj 2019.
De andra avtalsparagraferna gäller samma som tidigare avtal.




--------------
Nu är  avtalet inlagt komplett som gäller till 30 april 2017
 
1. Uppgifter om avtalet som gäller från 1 april 2016.
2. Gällande avtal 2016-2017

5. Uppgifter om det avtal som gäller från 1:a januari 2013 till 31 december 2013
6. Medieföretagen Almegas tolkning av det nya avtalet som gäller fr.o.m 1 januari 2013
7. Tidningsbudsavtalet 2011
8. Almegas komplementering, tolkning och kommentar till avtalet 2011



1.
Nytt avtal tecknat den 7 juni 2016.
Avtalet gäller från 1 april 2016 till 30 april 2017.  13 månader.

Lönehöjningen är på 2,38 % och gäller samtliga löneklasser och OB - tillägg.
Förutom lönehöjningen fortsätter alla paragrafer i avtalet från 2014-2016 att gälla, med undantag av en liten justering i paragrafen om sjuklön. Den ska betalas per timme och del av timme istället för per dag.

Avtalsbilagorna om TAN faller bort. Tidningsbuden provansluts till TYA:s verksamhet under två år och TAN läggs vilande.  

Nya lönerna i avtalet från 1 april 2016. Retroaktiv lön betalas senast ut i juli 2016.



Nyanställd  130.02 timme   - 22.628 månad

6 månader  142.62 timme  -  24.819 månad

12 månader 146.09 timme  - 25.422 månad

24 månader 148.44  timme  - 25.828 månad

120 månader 154.39 timme - 26.861 månad


OB  vardagar  8.81
       lördagar  17.56
       sön-helg-storhelg  26.49

Övrigt distributionsarbete  § 5 utanför Sthlm, Gbg
130.53 nyanställd
131.49 efter två år
132.39 efter fyra år

Stockholm, Göteborg
131,49 nyanställd
132,39 efter två år
133,30 efter fyra år

En arbetsgrupp kommer att utreda möjligheterna för en sammanslagning av lönerna i § 4 och § 5. 


Projekt schemaläggning
Parterna är överens om att uppdra till lokala parter inom Västsvensk Tidningsdistribution KB att genomföra projekt i vilket bl.a. alla veckans dagar kan utgöra ordinarie arbete och medarbetare som arbetar enligt schema har en högre sysselsättningsgrad. Formerna för projektet utarbetar lokala parter med stöd av centrala parter, i fall behov av detta finns.
Det åligger lokala parter att tillsammans med centrala företrädare att utvärdera projektet, senast månadsskiftet februari/mars 2017. 

 



  2.  Avtalet giltigt från 1:april 2016 t.o.m.

30 april 2017




Kollektivavtal mellan Medieföretagen och
Svenska Transportarbetareförbundet





AVTALETS OMFATTNING




Detta avtal omfattar arbetstagare vid Medieföretagens medlemsföretag som i huvudsak arbetar med distribution 
av tidningar samt 
adresserade och oadresserade försändelser.




Gång-, cykel eller bildistributörers arbetsuppgifter 
får ej bedrivas på entreprenad.


Innehållsförteckning 
§ 1   ARBETETS LEDNING; FÖRENINGSRÄTT 
§ 2   ANSTÄLLNING 
§ 3   ARBETSTID 
§ 4   AVLÖNING, MORGON TIDNINGSDISTRIBUTION 
§ 5   AVLÖNING, ÖVRIGT DISTRIBUTIONSARBETE  
§ 6   ÖVERTIDSERSÄTTNING 
§ 7   ARBETSSKOR, BIL- OCH TRANSPORTHJÄLPMEDELS ERSÄTTNING 
§ 8   AVLÖNINGS UTBETALANDE 
§ 9   SJUKLÖN M M 
§ 10  ANNAN FRÅNVARO 
§ 11  SEMESTER 
§ 12  PERMISSION M M 
§ 13  ORDNINGSFÖRESKRIFTER 
§ 14  VARNING OCH AVSTÄNGNING 
§ 15  UPPSÄGNING 
§ 16  TURORDNING 
§ 17  LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD 
§ 18  SKADEANSVAR 
§ 19  FÖRHANDLINGSORDNING 
§ 20  AFA-FÖRSÄKRINGAR M M 
§ 21  AVTALETS GILTIGHETSTID 
BILAGA A 
BILAGA B 
Bilaga B 1 
Bilaga B 2 
Bilaga B 3 
Bilaga B 4
Förhandlingsprotokoll


§1 ARBETETS LEDNING; FÖRENINGSRÄTT


Inom lag och av avtalets bestämmelser i övrigt äger arbetsgivare rätt att leda och fördela arbetet, att fritt antaga och avskeda/säga upp distributörer oberoende om de är organiserade
eller ej.


Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas okränkt.




§ 2 ANSTÄLLNING


I anslutning till lagen om anställningsskydd
gäller följande särskilda bestämmelser.



Mom 1 Provanställning


För arbetstagare eller arbetsgivare som avser bryta en provanställning  gäller en ömsesidig varseltid om 14 dagar.


Arbetsgivare som avser bryta en provanställning skall lämna en skriftlig underrättelse till arbetstagaren och samtidigt varsla den kollektivavtalsslutande lokala fackliga organisationen.
I första hand är det den fackliga förtroendemannen på arbetsplatsen som ska ha varslet.
Finns inte en förtroendeman ska lokalavdelningen varslas.


Arbetstagaren och den fackliga organisationen
har rätt till överläggning med arbetsgivaren.
Den ska begäras omgående och ske under
varseltiden som är 14 dagar. Om överläggning
begärs meddelas slutligt besked i samband med överläggningen. Om en överläggning inte begärs,  eller om den inte sker under varseltiden skall underrättelsen betraktas som slutligt besked.
Har besked ej lämnats senast vid provperiodens utgång om att provanställningen upphör vid provanställningens slut, övergår provanställningen i tillsvidareanställning.



Mom 2 Anställning för viss tid


Om en vikariatsanställning, som är längre än en månad, avbryts i förtid gäller en ömsesidig uppsägningstid på 14 dagar.
Arbetsgivare har rätt att anställa för viss tid när det finns behov av extra arbetskraft. Den lokala fackliga organisationen kan begära förhandling om tillsvidareanställning om en person regelbundet anställs för viss tid.



Mom 3 Anställningsbevis


Arbetsgivaren ska i samband med anställningsavtalet bekräfta vilken anställningsform som gäller. Detta görs genom ett skriftligt anställningsbevis som är fastställt av kollektivavtalsparterna. Arbetsgivaren är skyldig att ge en kopia av anställningsbeviset till den lokala fackliga organisationen senast 14 dagar efter anställningens ingående. Om anställningen är tidsbegränsad och uppgår till högst en månad eller är ett semestervikariat behöver arbetsgivaren bara ge en kopia av anställningsbeviset till den lokala fackliga organisationen om det begärs.




§ 3 ARBETSTID


Mom 1 Förläggning av arbetstid


Arbetstiden förläggs i enlighet med arbetstidslagen med följande tillägg och begränsningar. Arbetstidslagens begränsning av mertid gäller inte inom avtalsområdet. Arbetstiden förläggs högst sex dagar per vecka måndag till lördag.


Arbetstiden skall uppgå till minst 12 timmar per vecka i genomsnitt vid 6 arbetspass per vecka under en period om fyra veckor under förutsättning att geografiska eller produktionsmässiga förhållanden inte ger anledning till annat.


Lokal överenskommelse kan träffas om schemaläggning av arbetstiden måndag till och med söndag.


Lokal överenskommelse om en lägre sysselsättningsgrad kan träffas i annat fall.


Lokal överenskommelse kan träffas om en annan begränsningsperiod än fyra veckor.


Arbetstagare ska infinna sig till tjänstgöring vid den tidpunkt som är bestämd för varje utlämningsställe.


Lokala förhandlingar skall äga rum om förändringar av tidpunkt för inställelse och andra schemaförändringar.


Om inte annat överenskommits med varje enskild arbetstagare eller mellan de lokala parterna gäller att arbetstagare som börjar utbärning skall fullgöra den i hela distriktet.


Anmärkning
Om arbetstagaren inte kommer att kunna fullfölja sin utbärning inom schemalagd tid skall arbetstagaren kontakta arbetsgivaren för besked. Om arbetstagaren inte får besked skall utbärningen fullföljas och extratid utgå.


För arbetstagare som inställt sig till tjänstgöring från och med kl 00.00 till och med kl 05.00 upphör arbetsskyldigheten senast kl 07.30 vardagar samt kl 08.30 lördag, söndag och helgdag om inte arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om annat.


Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden är tillämpligt på avtalsområdet.



Mom 2 Övertid


Övertid är den arbetstid som överstiger 40 timmar per helgfri vecka.



Mom 2.1 Övertidens omfattning


a) Allmän övertid
När särskilt behov föreligger får övertid tas ut med högst 200 timmar per kalenderår, så kallad allmän övertid.


Övertiden får tas ut med högst 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad.


Extra övertid
Lokal överenskommelse kan träffas om uttag av ytterligare 150 timmar, så kallad extra övertid.




§ 4 AVLÖNING, MORGONTIDNINGS-
DISTRIBUTION  



Mom 1 Löneform


Löneformen är tidlön och beräknas per månad eller timme.


Morgontidningsdistribution är distribution av prenumererad tidning i ordinarie distributionstur och det som medföljer i denna tur.



Mom 2 Månadslön och timlön


Mom 2.1


Till prov- och tillsvidareanställda, samt visstidsanställda som anställts av en period om minst en månad, betalas en månadslön i proportion till arbetstagarens sysselsättningsgrad grundad på nedanstående heltidsmånadslöner. Övriga arbetstagare ersätts med timlön enligt nedanstående;


Tid i yrket          Timlön        Månadslön

nyanställd
1 april 2016         130.02           22.628



6 mån
1 april 2016         142.65          24.819





12 mån
1 april 2016          146.09          25.422





24 mån
1 april 2016          148.44         25.828




120 mån
1 april 2016 154.39 26.861




Anmärkning
Med tid i yrket avses anställningstid på avtalsområdet.



Mom 2.2


De lokala parterna kan komma överens om ett annat lönesystem.




Mom 3 Gemensamma avlöningsbestämmelser


Mom 3.1 Obekvämlighetstillägg


För ordinarie schemalagt arbete betalas OB-tillägg enligt följande:


                   
Mån—Fre       Lördag            Söndag/helgdag
18.00-06.00     00.00-24.00     påsk-, pingst-,
                                                    midsommar-, jul-
                                                    och nyårsafton
                                                    00.00-24.00




1 april 2016

8.81             17.56                 26.49

                                   


Mom 3.2 Helgdag när tidning inte kommer ut


När tidningen inte kommer ut på en helgdag ska löneavdrag inte göras på månadslönen. Om tidningen kommer ut på en helgdag som inte är söndag får arbetstagare, utöver OB-tillägg, enligt Mom 3.1, extra lön som motsvarar aktuell dags schemalagda arbetstid eller, efter överenskommelse, ledighet motsvarande tid.




Mom 3.3 Extratid 1


Om arbetsgivaren beordrar arbete utöver dagens schemalagda tid betalas ersättning med 1,5 x timlönen.


Sådant arbete kan till exempel vara totalutdelning, tillfälliga kampanjer eller andra tillfälliga uppdrag. Det ska normalt tillkännages minst tre dagar i förväg.



Mom 3.4 Extratid 2


Om tidsåtgången för arbetet överskrider den för dagen schemalagda tiden betalas ersättning därefter med 1,5 x timlönen.



Mom 3.5


Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om att ersättning för Extratid 2 betalas om den för dagen schemalagda tiden överskrids med 30 minuter eller mer.


Sådan överenskommelse ska godkännas av de centrala parterna för att vara giltig.


Arbetsgivaren ska beordra extratid i förväg eller godkänna den i efterhand.




Mom 4 Tillägg för utlämningsdistributör/filialföreståndare


Till arbetstagare/filialföreståndare betalas per månad lägst kr 6.076:- fr. o. m. 1 april 2016



Mom 5 Tillägg till förman/försteman


Till arbetstagare som utöver tidningsdistribution åtagit sig att ta hand om fördelningen av tidningar, buntar etcetera vid ett utlämningsställe betalas ersättning enligt överenskommelse i varje särskilt fall.



Mom 6 Ändring av organisation eller sysselsättningsgrad


Förändring av organisation och sysselsättningsgrad följer MBL och LAS regler om förhandling och turordning vid uppsägning och avtalets § 15.


Om detta sker och det innebär att arbetstagarens sysselsättningsgrad minskar har arbetstagaren rätt till bibehållna anställningsförmåner under en tid som motsvarar arbetstagarens uppsägningstid. Samma gäller om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om en ny sysselsättningsgrad.




§ 5 AVLÖNING, ÖVRIGT DISTRIBUTIONSARBETE


Mom 1
För överenskommet övrigt arbete betalas en ersättning grundad på en timlön av:



1 april 2016             Sthlm/Gbg        Riket
                                                                i övrigt
                                                       


Begynnelselön               131.49       130.53



Lön efter 2 år i yrket      132.39 131.49



Lön efter 4 år i yrket      133.30           132.39





Mom 2 OB-tillägg


För ordinarie schemalagt arbete betalas 
OB-tillägg enligt följande: 1 april 2016
och därefter


Mån-Fre 18.00.— 06.00 samt
Lördagar 00.00-24.00                                  24.65


Sön- och helgdag,
påsk-, pingst-, midsommar-,
jul- och nyårsafton  00.00-24.00               49.56
Anmärkning
Parterna konstaterar att deltidsanställd arbetstagare som ersätts enligt § 5 inte är skyldig att utföra mertidsarbete.




§ 6 ÖVERTIDSERSÄTTNING


Mom 1


Övertidsarbete ersätts med 1,5 x timlön enligt § 4 mom 3, eller § 5, 
För alla dagar utom söndag, helgdag eller schemalagd ledig dag då ersättningen är 2 x timlön enligt § 4 mom 3 eller § 5.


Arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om att ersättning ges i form av ledighet från ordinarie arbetstid. Då ges ledigheten med 1,5 respektive 2 timmar för varje övertidstimme.


Mom 2
Om arbetsgivaren beordrar övertid på tid som inte är en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden ges övertidskompensation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst tre timmar.


Detta gäller inte om tiden mellan ordinarie arbetstid och övertidsarbetet bara är högst 30 minuter.


Anmärkning
OB-tillägg betalas inte samtidigt med övertidsersättning.





§ 7 ARBETSSKOR, BIL- OCH TRANSPORTHJÄLPMEDELS-
ERSÄTTNING



Mom 1
Om arbetstagare har gått med på att använda egen bil och arbetsgivaren beordrat att den ska användas i arbetet betalas ersättning med minst
270 öre/km upp till 12 000 km/kalenderår och därefter med minst 210 öre/km.


Lokal överenskommelse kan träffas om högre ersättning över 12 000 km/kalenderår.


Samtliga kostnader för bilens användning bestrides av ägaren.




Mom 2


För transporthjälpmedel som t. ex. cykel eller kärra är ersättningen 120 öre/km.
När arbetsgivaren ställer transporthjälpmedel till förfogande betalas ingen ersättning.



Mom 3


Såvida inget annat överenskoms mellan de lokala parterna skall arbetsgivare tillhandahålla skor enligt följande.
Arbetstagare som tjänstgjort 900 timmar
på gång/ cykeldistrikt erhåller arbetsskor som är anpassade till distributionsarbetets speciella natur. Därefter får arbetstagaren ånyo
skor för varje ytterligare fullgjord period om 900 tjänstgöringstimmar.


Anmärkning
Med anpassning till distributionsarbetets speciella natur avses såväl det särskilda behov av stötdämpning som föreligger för att begränsa förslitningsskador i fot- och knäleder som halkskydd inom- och utomhus.





§ 8 AVLÖNINGS UTBETALANDE



Mom 1


Som huvudregel gäller att löneperioden är kalendermånad och utbetalningsdag den 25:e månaden efter. Infaller den 25:e på lördag,
söndag, helgdagsafton eller helgdag utbetalas lönen närmast föregående vardag. När det finns särskilda skäl kan annan löneperiod respektive
utbetalningsdag fastställas.



Mom 2


Arbetsgivaren har skyldighet att - i enlighet med de regler de centrala parterna fastställer - göra löneavdrag för fackföreningsavgifter för de arbetstagare som är organiserade i Svenska Transportarbetareförbundet.
fackföreningsavgifter. Pengarna ska betalas till Transportarbetareförbundets postgiro 76-0 senast den 5:e i varje månad.



Mom 3


Arbetsgivaren är skyldig att föra avlöningslistor. Alla avtalsenliga ersättningar skall där särskiljas, i den mån det icke av andra handlingar framgår hur avlöningen beräknats. Arbetstagaren skall kvittera avlöningslistan om lönen inte utbetalats genom bank, post eller på annat betryggande sätt.





§ 9 SJUKLÖN M M



Mom 1 Rätt till sjuklön


Mom 1:1

Arbetstagaren har rätt till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i varje sjukperiod enligt lag om sjuklön (SjLL) och bestämmelserna i detta avtal.



Mom 1:2

Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna är begränsad om
den avtalade anställningstiden är kortare än en månad (3 § SjLL).



Mom 2 Sjukanmälan, försäkran och läkarintyg



Mom 2:1


Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall skall arbetstagaren snarast möjligt göra sjukanmälan till arbetsgivaren, för att få sjuklön.
Arbetstagaren skall dessutom, så snart som möjligt, uppge beräknad tidpunkt för återgång i arbete.


Vid sjukperiodens slut, dock senast vid sjuklöneperiodens utgång, skall arbetstagaren lämna arbetsgivaren skriftlig försäkran om sjukfallet. Av försäkran skall framgå i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på
grund av sjukdomen. Försäkran lämnas på särskild blankett som tillhandahålles av arbetsgivaren.



Mom 2:2


Om arbetsgivaren eller försäkringskassan så begär skall arbetstagaren styrka sjukdomen med läkarintyg, vilket utvisar att arbetsoförmåga
föreligger samt sjukperiodens längd.


Arbetsgivaren kan anvisa särskild läkare att utfärda läkarintyg. Om så sker ersätter arbetsgivaren kostnaden för intyget.


Från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan skall arbetstagaren alltid styrka sjukdom med läkarintyg.


Anmärkning:
Arbetsgivarens möjlighet att begära läkarintyg från tidigare dag än åttonde sjukdagen skall användas selektivt enligt de regler i sjuklönelagen som gäller för försäkringskassan.




Mom 2:3


Arbetsgivaren skall se till att det är möjligt för arbetstagaren att sjukanmäla sig under hela dygnet.



Mom 3 Beräkning av sjuklön


Mom 3:1


En sjuklöneperiod omfattar de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom.
Under en sjuklöneperiod utgör sjuklönen följande andel av den lön och andra anställningsförmåner enligt nedan som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsförmågan. Sjuklönen beräknas per timme eller del av timme.
1. Sjuklön betalas inte för den första frånvarodagen (karensdagen) i
sjuklöneperioden.


2. Från och med den andra frånvarodagen i sjuklönedagen i sjuklöneperioden är sjuklönen 80% av inkomstbortfallet


Anmärkning 1
Ny sjukperiod som börjar inom fem (5) kalenderdagar från det en tidigare
sjukperiod upphörde skall betraktas som fortsättning på den tidigare
sjukperioden.


Anmärkning 2
Antalet karensdagar får enligt lagen ej överstiga tio (10) under en tolvmånadersperiod. Arbetstagare som fått avdrag för tio (10) karensdagar inom tolv månader bakåt från den aktuella sjukperiodens början har enligt
6 § SjLL rätt till 80 % av inkomstbortfallet även för den första frånvarodagen i sjuklöneperioden.


Anmärkning 3
Arbetstagare som omfattas av beslut enligt 13 § SjLL, har rätt till sjuklön om 80 % av inkomstbortfallet även för den första frånvarodagen.



Mom 3:2


I sjuklöneunderlaget ingår följande:


Morgontidningsdistribution: Arbetstagarens aktuella fasta månadslön, obekvämlighetstillägg, tillägg för utlämningsdistributör/filialföreståndare,
tillägg för första bud/förmansbud.


Övrigt distributionsarbete: Arbetstagarens aktuella timlöneförtjänst, obekvämlighetstillägg och lön för packsalsarbete.





 Mom 3:3 Sjuklöneavdrag



För varje frånvarotimme under sjuklöneperioden ska avdrag göras med arbetstagarens timlön


Vid sjukfrånvaro hel månad görs avdrag med hela månadslönen.




Mom 4 Utbetalning av sjuklön


Mom 4:1


Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön för tid före det han mottagit anmälan om sjukdomsfallet. Om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört, skall sjuklönen utbetalas fr.o.m. den dag sjukdomsfallet inträffade (8 § SjLL).



Mom 4:2


Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan arbetstagaren lämnat skriftlig försäkran (9 §SjLL).



Mom 4:3


Utbetalning av sjuklönen skall, där inte annan betalningsrutin är lämpligare med hänsyn till företagets lönesystem, ske i avlöningsperioden närmast efter det att arbetstagaren lämnat arbetsgivaren skriftlig försäkran och i förekommande fall läkarintyg.



Mom 5 Sjukförmåner fr o m 15:e dagen


Från och med 15:e kalenderdagen betalas sjukförmåner enligt  AGS-försäkringen som komplettering till sjukpenning från försäkringskassan.



Mom 6 Föräldralön - Föräldraledighet


Mom 6:1


Arbetstagare som har rätt till ledighet med föräldrapenning enligt Föräldraledighetslagen skall begära ledigt hos arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt och ange vilken tidsperiod ledigheten avser.


En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning skall anmäla ledigheten till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Om ledigheten beror på sjukdom eller smitta,
gäller dock inte någon anmälningstid.






§ 10 ANNAN FRÅNVARO


Under månad då arbetstagare varit frånvarande av annan anledning än sjukdom, dock ej på grund av permission, skall avdrag göras med medarbetarens timlön för varje frånvarotimme.


Vid frånvaro hel månad görs avdrag med hela månadslönen.


Har medarbetare varit frånvarande under mer än hälften av månadens arbetspass under en och samma kalendermånad/löneperiod görs avdrag med hela månadslönen, varefter lön utges per timme för den arbetade delen av samma kalendermånad.





§ 11 SEMESTER



Mom 1

Semester utgår enligt lag, dock med iakttagande av vad som sägs i mom 2-11 nedan.


Mom 2

Angående förläggning av sådan semesterledighet som avses i 12 § Semesterlagen (huvudsemester) för Svenska Transportarbetareförbundets medlemmar skall vad som i lagen om medbestämmande i arbetslivet föreskrives om arbetsgivares förhandlingsskyldighet beträffande viktigare
förändring av arbetstagares arbets- eller anställningsförhållanden äga motsvarande tillämpning. Förhandlingsskyldigheten skall i sådan fråga fullgöras gentemot den på arbetsplatsen som av förbundet utsetts att vara förtroendeman med uppgift att handlägga semesterförläggningsfrågor.
Förtroendemannen får sådan ställning så snart arbetsgivaren informerats och behåller denna ställning till dess annat meddelats.
Finns redan en förtroendeman utsedd på arbetsplatsen (viss arbetsplats) enligt förhandlingsordning behöver inte arbetsgivaren meddelas (eller eljest skall denne vara sådan förtroendeman som ovan sagts utan att särskilt meddelande därom behöver lämnas.)



Mom 3

Vid pass/skifttjänstgöring enligt arbetstidsschema utan semesteruppehåll
(driftsuppehåll) kan arbetspass och fripass variera mellan arbetstagarna på grund av arbetstidsschemats konstruktion under semestern. Med hänsyn till detta skall semesterledigheten uttryckas i arbetspass i stället för semesterdagar.
När arbetspassen räknas om ska hänsyn tas till arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid, det genomsnittliga antalet timmar per arbetspass och och att antalet semesterveckor enligt lagen är fem.
För beräkningen tillämpas följande formel.



antal semesterdagar x ord genomsnittlig veckoarbetstid    /  Genomsnittlig passlängd                            
        5            



Vid brutet passantal skall utjämning ske till närmast högre hela tal.


Exempel: 1) Vid pass/skifttjänstgöring med 36 timmar arbetstid per helgfri vecka.


Genomsnittlig arbetstid per pass 8 timmar.


Antalet pass motsvarande 25 semesterdagar blir då följande:


25 x 36
   5          / 8  =  22,5 som uppräknas till 23 arbetspass
   
2) Vid pass/skifttjänstgöring med 38 timmar arbetstid per helgfri vecka.


Genomsnittlig arbetstid per pass 11 timmar.


Antalet pass motsvarande 25 semesterdagar blir då följande:


25 x 38
   5         / 11 = 17,3 som uppräknas till 18 arbetspass
 
Dygnsgräns vid pass/skifttjänstgöring i samband med semesterledighet är den tidpunkt när eftermiddagspasset slutar, vid vilken tidpunkt även nattpasset i semesterhänseende skall börjar. I de fall enbart nattpass förekommer gällar den tidpunkt då nattpasset börjar som dygnsgräns.



Mom 4


Parterna har uppmärksammat att det på arbetsplats med verksamhet under veckoslut kan uppstå svårigheter med bemanningen (under sådan tid) till följd av reglerna i 9 § Semesterlagen om rätt till ledighet under veckoslut i samband med semester av viss längd.
Parterna är ense om att en sådan situation utgör "särskilda skäl" enligt 9 § Semesterlagen och medger avsteg från lagens regler. Bemanning kan då ske genom att arbetstagare som avlöser varandra i semesterhänseende delar på tjänstgöringen under ett sådant veckoslut så att verksamheten under veckoslutet kan fortgå i normal omfattning.



Mom 5


Arbetstagare, som under ett semesterår vill utnyttja möjligheten att spara semesterdagar enligt 18 § Semesterlagen, skall meddela detta till arbetsgivaren i samband med att förläggningen av årets huvudsemester bestäms, dock senast den 1 april samma år.


Arbetstagare som vill använda sparade semesterdagar i samband med årets huvudsemester ska underrätta arbetsgivaren senast då förläggningen av årets huvudsemester bestäms, om inte annat överenskoms. Om arbetstagaren tar ut sparade semsterdagar vid annan tidpunkt skall arbetsgivaren informeras senast tre månader innan ledigheten.


Sparade semesterdagar skall tas ut i den tidsföljd som de sparats.


Mom 6


Arbetstagare, som anställts för viss tid enligt kollektivavtalets bestämmelser och vars anställning inte avses pågå längre än tre månader, har inte rätt till semesterledighet, såvida inte detta överenskommits vid anställningen. Semesterersättning utbetalas dock enligt lag.



Mom 7


Semesterlön är 13 % av arbetstagarens under intjänandeåret förfallna lön i anställningen. I förekommande fall ökad med belopp enligt mom 8 nedan. I lönesumman skall ingå all ersättning under intjänandeåret med undantag av annan semesterlön än sådan som avser sparad semester.


Semesterlön per dag för heltidsarbetande tidningsdistributörer uppgår fr o m 1 januari 2014 till lägst kr 1.219 kronor och fr.o.m. 1 april 2015 lägst 1.249 kronor per betald semesterdag enligt Semesterlagen.
För deltidsarbetande tidningsdistributörer proportioneras beloppet till sysselsättningsgraden


Anmärkning
I lönesumman ingår inte traktamenten, ersättning för särskilda kostnader
eller andra ersättningar som inte är lön.


Under betald semesterledighet betalar arbetsgivaren lön. Vid obetald semesterledighet
har  arbetsgivaren dock rätt att göra avdrag på lönen enligt gällande principer om
löneavdrag vid tjänstledighet.


Semesterlön som överstiger tidlönen under semesterledigheten skall arbetsgivaren betala som ett engångsbelopp senast vid det sista ordinarie lönetillfället som avser mars månad under semesteråret.


Arbetstagare som har timlön för kortare tid än en vecka får semesterlön enligt 13-procentprincipen. Semesterlön ska då betalas som ett engångsbelopp vid det sista ordinarie lönetillfället i maj månad under semesteråret.  Oavsett när arbetstagaren får den semesterledigheten


Överenskommelse om andra former för beräkning och utbetalning av semesterlön och semesterersättning kan träffas mellan arbetsgivaren och Svenska Transportarbetareförbundet.



Mom 8


För varje hel dag (helt arbetspass) under intjänandeåret, som arbetstagaren varit frånvarande från arbetet utan lön och som enligt 17 §, 17a § och 17 b § Semesterlagen är semesterlönegrundande, skall till den lönesumma, som utgör underlag för beräkning av semesterlön enligt mom 7 ovan läggas en dagslön beräknad som under intjänande-året förfallen lön i anställningen enligt mom 7 ovan dividerad med antalet arbetade dagar.



Mom 9


Arbetstagaren skall få samma semesterlön för sparad semesterdag som för övriga semesterdagar under det semesterår då de sparade dagarna tas ut.
Arbetstagaren kan dock ha en annan sysselsättningsgrad i semesterlagens mening under det eller de intjänandeår, när rätt till semesterlön för de sparade semesterdagarna förvärvades, än under det intjänandeår som föregår det semesterår då de sparade dagarna tas ut. Kan arbetsgivaren eller arbetstagaren visa att så är fallet, skall semesterlönen för de sparade dagarna i stället beräknas i proportion till arbetad tid under det eller de intjänandeår som de sparade dagarna hänför sig till.


Föregående stycke skall endast tillämpas såvida skillnaden i sysselsättningsgrad i förhållande till ordinarie arbetstid överstiger 25%.
Med sysselsättningsgrad avses den procentuella del av ordinarie arbetstid,
som avtalats mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.



Mom 10


Semesterersättning bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön i mom 7, 8 och 9 och skall betalas utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande. Finns det hinder för att beräkna semesterersättningen inom en månad efter anställningens upphörande skall den betalas ut inom en vecka efter det hindret upphörde.


Mom 11


Kollektivavtalets semesterbestämmelser hindrar inte lokala överenskommelser i form av kollektivavtal eller avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare i frågor som inte särskilt reglerats i semesterbestämmelserna och då semesterlagen medger sådana lokala överenskommelser.






§ 12 PERMISSION


Mom 1 Permission


Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag.
Vid nära anhörigs begravning kan permission dock också omfatta nödvändiga (högst två) resdagar.


Permission kan beviljas i följande fall:


  • Eget bröllop
  • Egen 50-årsdag
  • Förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall
  • Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare eller om sådan ej finnes annan av arbetsgivaren godkänd läkare
  • Nära anhörigs frånfälle
  • Nära anhörigs begravning
  • Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig

      
Som nära anhörig räknas make/maka, barn, syskon, föräldrar,svärföräldrar samt mor- och farföräldrar.


Som make/maka räknas också den som lever tillsammans med arbetstagaren under äktenskapsliknande förhållanden på samma mantalsskrivningsadress.


Anhållande om permission skall göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permissionen skall på förhand eller -om så inte kan ske - i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär.




§ 13 ORDNINGS-
FÖRESKRIFTER


Mom 1


Arbetstagaren är skyldig att noggrant iakttaga de ordningsföreskrifter för arbetet som arbetsgivaren har utfärdat.


Mom 2


Arbetsgivaren ska tillhandahålla särskild skyddsutrustning vid tidningsdistribution där det ur skyddssynpunkt behövs.



§ 14 VARNING OCH SUSPENSION


Om arbetstagaren har gjort sig skyldig till allvarlig förseelse i tjänsten kan arbetsgivaren tilldela arbetstagaren skriftlig varning.
Den lokala fackföreningen ska då också meddelas omgående. Fackföreningen har möjlighet att invända mot åtgärden inom tre veckor från delfåendet.
Om arbetstagaren gjort sig skyldig till förseelse som kan föranleda uppsägning eller avskedande kan arbetsgivaren och den lokala fackföreningen i stället för uppsägning eller avskedande komma överens om avstängning från arbetet under en viss tid.
Arbetstagaren skall godkänna sådan åtgärd. Under avstängningstiden har arbetsgivaren inga ekonomiska förpliktelser gentemot arbetstagaren. Kan överenskommelse om
avstängning för viss tid ej träffas eller kan arbetstagaren inte godkänna sådan överenskommelse kan frågan om
avstängning hänskjutas till central förhandling.


Kan överenskommelse om avstängning inte träffas vid central
förhandling kan frågan om uppsägning eller avsked i sista hand prövas av domstol.





§ 15 UPPSÄGNING


Med undantag av vad som säges i § 2, mom 1 och 2, gäller den uppsägningstid som stadgas i lagen om anställningsskydd.
Även beträffande formkraven vid uppsägning gäller vad som stadgas i denna lag.


Uppsägningstid räknas fr.o.m. dagen efter den dag då uppsägningen skett.


Om arbetstagare slutar sin anställning utan att iakttaga bestämd uppsägningstid, är arbetsgivaren berättigad att från innestående lön och semesterersättning avdra ett
belopp motsvarande arbetstagarens lön per dag gånger det antal dagar av uppsägningstiden arbetstagaren ej har tjänstgjort.


När anställningen upphör har arbetstagaren rätt att få ett intyg som anger tjänstgöringens art och omfattning.
När arbetstagare säger upp sig eller blir uppsagd skall arbetsgivaren på begäran lämna ett arbetsgivarintyg avsett för arbetslöshetskassa.


Anmärkning
Varseltid enligt § 2 mom 1 jämställs ej med uppsägningstid enligt § 15




§ 16 TURORDNING


Överenskommelse får träffas mellan arbetsgivaren och lokal facklig organisation om avvikelse från bestämmelserna om turordning vid uppsägning och permittering respektive företrädesrätt till ny anställning. Hänsyn skall härvid kunna tas till bl.a. yrkeskvalifikationer.


Begreppet driftsenhet skall, såvida ej annat överenskommes, avse företagets samtliga arbetsplatser på orten ifråga.





§ 17 LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD


Utöver vad som avtalats gäller vad som stadgas i lagen om anställningsskydd.





§ 18 SKADEANSVAR


Skadeståndslagen gäller för skador som förorsakats av arbetstagaren





§ 19 FÖRHANDLINGSORDNING


Mom 1


På i förväg gjord framställning från vederbörande Svenska Transportarbetareförbundet är arbetsgivaren skyldig att, då anledning därtill föreligger, förete avlöningslistor, arbetstidskort i de fall sådana förekommer, samt arbetstidsschema.



Mom 2


Om arbetsgivare och arbetstagare inte kan enas om tolkning eller tillämpning av detta avtal under avtalstiden hänskjuts frågan till parternas organisationer. Sådana tvister ska tas upp till  behandling senast tre veckor efter det att den ena sidans organisation skriftligen har begärt det hos den andra sidans organisation om parterna inte har kommit överens om annat.  


Mom 3


Vill en part yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt detta avtal skall förhandlingar begäras skriftligt inom 4 månader efter det att parten fått kännedom om den omständighet som yrkandet hänför sig till och senast inom 2 år efter det att omständigheten har inträffat.


Central förhandling skall skriftligen begäras inom 2 månader efter det att den lokala förhandlingen har avslutats.


Begär part ej förhandling inom föreskriven tid, förloras rätten till förhandling.


Mom 4


Om part vill väcka talan hos Arbetsdomstolen, skall detta ske inom tre månader efter det organisationsförhandlingar i ärendet förklarats strandade.


Mom 5


Protokoll över förhandlingen skall snarast möjligt upprättas och senast inom en månad från förhandlingsdagen överlämnas för justering.



§ 20 AFA-FÖRSÄKRINGAR M M


Arbetsgivare skall teckna försäkringsavtal hos AFA om följande AFA försäkringar: Avgångsbidragsförsäkring (AGB), avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), tjänstegrupplivförsäkring (TGL), samt försäkring enligt pensionsöverenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och LO av den 16 april 2007. Dessutom skall anmälan göras till kollektivavtalsstiftelsen TSL.


Premiebetalningen av ovanstående administreras av FORA.





§ 21 AVTALETS GILTIGHETSTID

Mom 1 Giltighetstid


Detta avtal gäller från och med den 1 april 2016 till och med den 30 april 2017
och därefter år efter år, om inte
uppsägning sker från någon av
parterna minst två månader före utlöpningstiden, den 28 februari 2017.


Om begäran om förhandling framställs före detta datum gäller uppgörelsen för tid efter 2017-04-30 med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.


Uppsägningsregeln gäller inte  § 7 som kan upphöra med sju dagars uppsägningstid
om nu kända förutsättningar förändras.







Stockholm den 7 juni 2016.


MEDIEFÖRETAGEN


Charlott Richardsson
Sten Lycke



SVENSKA TRANSPORTARBETAREFÖRBUNDET

Marcel Carlstedt
Jerker Nilsson






AVTALETS BILAGOR




BILAGA A


PROTOKOLLSANTECKNINGAR


Ob-tillägg inkluderades i lönen i kollektivavtalsförhandlingama 1975. Det nu införda särskilda ob-tillägget på vardagar kan bl a mot bakgrund härav - lika lite som de särskilda ob-tillläggen på lördagar och söndagar - jämföras med ob-tilläggen på transportarbetareförbundets andra avtalsområden eller arbetsmarknaden i övrigt.


Det särskilda ob-tillägget om kr 2:00 per timme hojes enligt samma principer som gällt och gäller för de särskilda ob-tilläggen på lördagar och söndagar.


I parternas protokoll avseende " Uppgörelse om löner och allmänna anställningsvillkor för tidningsdistributörer m fl fr o m 1 oktober 2006" antecknades följande:


Undantag från arbetstidsdirektiv
I anslutning till kollektivavtalets nya lydelse enligt bilaga 1 konstaterar parterna att distributör som frivilligt åtar sig att utföra arbete sju dagar per vecka är, med hänsyn till arbetets natur. undantagen artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003 88 EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning.




BILAGA B

Anmärkning
I överenskommelsen 2016 mellan parterna regleras att branschen ska ansöka om inträde 1 TYA (Transportsektoms Yrkes och Arbetsmiljöorgan). När branschen antagits som del av TYA är parterna överens om att gällande överenskommelser mellan parterna och som behandlar TAN (Tidningsdistributörernas Arbetsmiljönämnd) eller kostnader i samband med TAN i något avseende inte är tillämpligt. Kollektivavtalet i den delen förklaras i samband med inträdet i TYA som vilande (se bilaga protokoll från den 7 juni 2016).

Nedanstående avtal är sedan 2009-07-01 gällande mellan Medieföretagen och Svenska Transportarbetareförbundet


ARBETSMILJÖAVTAL
Arbetsmiljö och företagshälsovård
Parternas gemensamma värderingar


-Parterna vill med detta avtal ge uttryck för att god arbetsmiljö är av gemensamt intresse.        -Företagens främsta uppgifter är bl.a. att utifrån gällande arbetsmiljöregler bedriva en effektiv, konkurrenskraftig och lönsam verksamhet. Arbetet med arbetsmiljö och arbetsorganisation är därvid en naturlig del i denna målsättning. Sunda och säkra arbetsplatser skapar bättre arbetsförhållanden för de anställda och minskar frånvaron med ökad produktivitet och förbättrad kvalitet som följd.
Arbetsgivaren bär enligt arbetsmiljölagen huvudansvaret för arbetsmiljöarbetet i företaget. Skyddsombuden kan både göra viktiga punktinsatser och allmänt sett fungera som pådrivare i arbetet för arbetsmiljö- och rehabilitering.
- Arbetsmiljöarbetet ska planeras och följas upp i linjeorganisationen av ansvariga chefer i samverkan med fackliga företrädare och berörda anställda. Egna resurser för arbetsmiljö- och rehabiliteringsinsatser eller tillgång till utomstående experter är viktigt för att åstadkomma god arbetsmiljö.
Chefer ges kunskaper, befogenheter och resurser som erfordras för att fullgöra arbetsgivarens skyldighet vad avser arbetsmiljöfrågor i vid mening.
- I alla verksamheter finns behov av förebyggande arbetsmiljöinsatser, men behoven varierar mellan olika företag. Det åvilar arbetsgivaren att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagarna utsätts för ohälsa eller olycksfall. Därmed ansvarar arbetsgivaren för att det finns tillgång till erforderliga resurser för det förebyggande arbetet. Behov och omfattning av resurser avgörs i samverkan mellan arbetsgivare, de anställda och deras fackliga företrädare med beaktande av verksamhetens art, storlek och inriktning. I det förebyggande arbetet utgör företagsanpassad företagshälsovård en naturlig resurs.
- Det är viktigt att anlägga en helhetssyn på arbetsmiljöfrågorna. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet avser såväl den fysiska arbetsmiljön som arbetets organisation. Helhetssynen omfattar även psykosociala aspekter på arbetsmiljön och en aktiv rehabiliteringsverksamhet.


§ 1 Lokal arbetsmiljösamverkan Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i samverkan mellan arbetsgivaren och de anställda och deras fackliga företrädare.


Arbetsmiljö-, internkontroll och rehabiliteringsverksamhet ska organiseras och anpassas till förhållandena vid det enskilda företaget. Mål och arbetsformer för arbetsmiljöarbetet utformas lokalt.


Det är av stort värde att enighet råder i dessa frågor.


Som stöd och vägledning för det företagsvisa arbetet med arbetsmiljöfrågorna bör i första hand partsgemensamt behandlat utbildningsmaterial användas. Parternas gemensamma branschprogram utgör härvidlag en tillgång.


Tidningsdistributörernas Arbetsmiljönämnd (TAN) kan användas som rådgivande organ i det lokala arbetet.


Anmärkning
Arbetsmiljölagens 6 kapitel och Arbetsmiljöförordningens 6-13 §§ innehåller regler om lokal arbetsmiljösamverkan.


§ 2 Företagshälsovård
Parterna är överens om att företagshälsovården utgör en värdefull resurs för företagen och dess anställda i arbetet med att utforma ändamålsenliga och säkra arbetsmiljöer. Företagshälsovården är också en viktig resurs i rehabiliteringsarbetet, som enligt gällande lagstiftning förutsätts ske i samverkan mellan arbetsgivaren, arbetstagaren, facklig företrädare och försäkringskassan.


Det är viktigt att företagen och deras anställda ges tillgång till en företagshälsovård som är anpassad till behoven i varje företag. Utformningen av företagshälsovården behöver därför ske med stor flexibilitet för att motsvara olika krav och behov. Det får därmed ses som naturligt att företagen kan välja olika organisationsformer för företagshälsovården. För vissa företag kan det vara lämpligt att vara ansluten till en gemensam central, för andra att köpa tjänster från utomstående producenter eller, vid större företag, utnyttja egen expertis. Samarbete inom tidningsbranschen mellan företag som ligger nära varandra geografiskt bör också kunna övervägas.


Målsättningen är att företagshälsovården i företagen utifrån ett helhetsperspektiv - med beaktande av medicinska, tekniska och psykosociala aspekter - främst ska bedriva förebyggande hälsovård, viss sjukvård och rehabiliteringsverksamhet. Företagshälsovården ska därvid vara en resurs för företaget och dess anställda.


Företagshälsovårdens uppgifter är bl.a. att - som rådgivande expertfunktion


- medverka till att ta fram förslag och underlag för de beslut som krävs för arbetsmiljö- och anpassningsbefrämjande samt rehabiliterande åtgärder i företaget följa de förhållanden som kan påverka de anställdas hälsotillstånd och arbetsanpassning ge råd och medverka till att goda arbetsförhållanden skapas. I samband med större förändringar i företaget är det av vikt att företagshälsovården ges möjlighet att medverka i ett tidigt skede.


En utgångspunkt ska vara att rehabilitera anställda så att de kan återinträda i arbete. Detta ligger både i företagets och den enskildes intresse. Ändamålsenlig rehabilitering förutsätter engagemang och vilja hos alla berörda parter.


§ 3 Utbildning
Huvudansvaret för arbetsmiljön och för att bestämmelserna i arbetsmiljölagstiftningen följs ligger på arbetsgivaren. De anställda och deras skyddsombud utgör ett värdefullt stöd för arbetsgivaren i det lokala arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet. God utbildning i arbetsmiljöfrågor av chefer, skyddsombud och anställda, som har funktioner som påverkar arbetsmiljöfrågoma är därför en nödvändig förutsättning. Utbildning kan genomföras i olika former. Lokal och verklighetsanknuten utbildning bör eftersträvas.


Arbetsgivaren skall tillse att de anställda är informerade om de hälsorisker som kan föreligga på arbetsplatsen.


Arbetsgivaren och de anställda samverkar för att arbetsmiljöansvariga och skyddsombud får erforderlig utbildning. Omfattningen och innehållet i denna utbildning anpassas med hänsyn till den uppgift som den anställde har inom arbetsmiljöområdet. Utbildningen sker på betald arbetstid. Ekonomisk ersättning och rätt till ledighet i samband med arbetsmiljöutbildning regleras i förtroendemannalagen och arbetsmiljölagen.
för vilka personalgrupper som behöver utbildning, utbildningens innehåll, val av utbildningsmaterial, utbildningens omfattning, tidplan, hur utbildningen skall genomföras samt eventuellt tillkommande ersättningsfrågor utformas i TAN.


Arbetarskyddsnämndens material kan utgöra vägledning.


Information till nyanställda ska särskilt beaktas.


Anmärkning
Möjligheten att erhålla bidrag för utbildningskostnader bör undersökas.


§ 4 Centralt arbete
Parterna är överens om att följa tillämpningen av detta avtal och utvecklingen av arbetsmiljöfrågorna inom tidningsbranschen. Detta är en viktig uppgift för Tidningsdistributörernas ArbetsmiljöNämnd (TAN). Dessutom har TAN en rådgivande funktion vad avser övergripande policyfrågor. Det är ett gemensamt intresse att söka lösa uppkomna frågor i samförstånd. Parterna är överens om att under de närmaste åren koncentrera sina arbetsmiljöinsatser vad avser information, utbildning/utveckling och produktion av hjälpmedel till följande områden.


-Stimulans och hjälp till de lokala parterna att systematiskt och målinriktat arbeta med arbetsmiljö och rehabilitering.
- Projekt alternativt försöksverksamhet kan vara en lämplig form för samarbete i syfte att minska t.ex. belastningsskador och andra typer av arbetsskador. -En god arbetsmiljö som erbjuder personlig utveckling, ökat ansvar och stimulans är betydelsefull för att främja utvecklingen i företagen.
-Arbetsmetodik och organisation bör utvecklas i syfte att minska fysisk och psykisk belastning och öka arbetstillfredsställelsen.


§ 5 Förhandlingsordning
Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal avgörs genom lokala förhandlingar med berörda parter.
Kan tvisten inte lösas på detta sätt kan frågan hänskjutas till förhandling mellan berörda förbund (central förhandling). Begäran om central förhandling ska i förekommande fall framställas inom tre veckor från den lokala förhandlingens avslutande.


Anmärkning
Parterna har inte avsett att reglera tvingande lagstiftning i detta avtal.


§ 6 Skiljenämnd
Parterna är ense om att inrätta en skiljenämnd för tillämpning av detta avtal och med anledning därav gällande lokala bestämmelser. Nämnden ska bestå av två ledamöter från TA samt två ledamöter från Svenska Transportarbetareförbundet.


De av parterna utsedda representanterna ska - om fall anmäls för nämndens avgörande - gemensamt utse opartisk ordförande för avgörande av det aktuella fallet.


Nämnden ska - med för berörda parter bindande verkan - avgöra sådana tvister som enligt denna förhandlingsordning ej kan lösas vid centrala förhandlingar.


Begäran om nämndens avgörande ska framställas hos motpart inom tre veckor från den centrala förhandlingens avslutande. Nämndens ledamöter har därefter att gemensamt utse opartisk ordförande. Denna ska i samråd med nämndens övriga ledamöter bestämma om tvistens fortsatta handläggning med sikte på att utan tidsutdräkt uppnå en slutlig lösning.


Parterna bär vardera sina kostnader för nämndens verksamhet. Kostnader för anlitande av opartisk ordförande delas lika av arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan.


§ 7 Giltighetstid
Detta avtal gäller till vidare med en ömsesidig uppsägningstid om tre månader.
Stockholm den 28 december 1993


TIDNINGARNAS ARBETSGIVAREFÖRENING
Björn Erik Lindskog
Christer Almung
Per-Olof Aderian


SVENSKA TRANSPORTARBETAREFÖRBUN DET Kent Andersson
Mårten Frimanzon
Ola Erhult




Bilaga B 1


Överenskommelse


Tidningsutgivarna och Svenska Transportarbetarförbundet är ense om att - i anslutning till överenskommelsen om lokalt arbetsmiljöarbete den 28 december 1993- fastställa det årliga utrymmet till 0,2 %, varav 0,03 avsätts till branschgemensamma ändamål i TAN's regi. 0,2% beräknas för varje år på föregående års lönesumma för tidningsdistributörer anställda vid distributions- eller tidningsföretag.


Företag och skyddskommittéer som är bundna av denna överenskommelse åläggs att senast 31 mars årligen till TAN C/0 Tidningsutgivarna inkomma med skriftlig redovisning av hur föregående års utrymme disponerats. I redovisningen skall det framgå vad pengarna använts till och att man är ense om nyttjandet. Redovisningen skall göras enligt bilaga 1 (blankett).


Eventuella överskjutande belopp skall senast 31 mars sändas till TAN tillsammans med redovisningen.


Denna överenskommelse gäller från och med 2009-01-01 och tillsvidare ett år i taget. Avtalet kan av part skriftligen sägas upp senast 31 oktober varje år att upphöra 31 december.
Stockholm 2009-02-23



Tidningsutgivarna
Tomas Bengtson
Svenska Transportarbetarförbundet
Marcel Carlstedt




Bilaga B 3


Tidningsdistributörernas Arbetsmiljönämnd


I anslutning till det av parterna 1993 tecknade arbetsmiljöavtalet har parterna enats om följande


Arbetsordning


Syfte
Enligt såväl arbetsmiljöavtalet som lagstiftning skall arbetsmiljöarbetet bedrivas i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare och deras fackliga företrädare.
Målet med TAN är att uppnå och bibehålla en partsgemensam syn på arbetsformer för arbetsmiljöarbete. I det arbetet är en god kunskapsnivå inom arbetsmiljöområdet hos såväl skyddsombud som arbetsledare och chefer en grundläggande faktor.


Uppgifter


TAN skall:


- Anordna arbetsmiljöutbildning som är aktuell och relevant och spegla utvecklingen inom branschen.
- Kartlägga tidningsdistributörernas arbetsuppgifter och följa de förändringar som sker på grund av den tekniska, organisatoriska och ekonomiska utvecklingen för branschen.
-Ta emot och granska redovisningar av hur lokala TAN - medel hanterats i företagen
-Stödja och granska det lokala arbetsmiljöarbetet.


Tan kommittén


Kommittén disponerar de s k centrala TAN-medlen och är beslutande i frågor som rör TANs uppgifter.


Medieföretagen utser ordförande och Svenska Transportarbetarförbundet vice ordförande i TAN kommittén.
Respektive part kan utöver ordförande och vice ordförande utse högst tre ledamöter.


Kommittén skall sammanträda 4 gånger per år.


Protokoll skall upprättas och justeras av båda parter.


Beslut i kommittén kräver enighet.


Stockholm 2011-09-30


Tomas Bengtson Medieföretagen


Martin Miljeteig Svenska Transportarbetarförbundet



Bilaga B 4
Redovisning
Råd till de lokala parterna


- I företag där partsammansatt skyddskommitté finns disponeras de lokala TAN-medlen efter samråd och beslut i denna.


-I företag som saknar skyddskommitté disponeras de lokala TAN- medlen efter beslut tillsammans med Transports lokalavdelning.


Anm: Avtalets konstruktion är sådan att pengarna inte får disponeras efter ensidigt beslut av endera parten.


Redovisning
Enligt avtalets Bilaga B 1 skall beslut om hur pengarna använts redovisas skriftligt till den Centrala TAN-kommittén C/0 Almega senast 31/3 efterföljande år.


Redovisningen kan antingen ske med hjälp av en särskild blankett eller kopia av ett justerat beslutsprotokoll.



Förslag till användningsområden
Då arbetsmiljölagen syftar till ett ständigt pågående förbättringsarbete bör medlen i första hand användas för att främja utvecklingen av arbetsmiljön och arbetstagarnas allmänna trivsel på företaget.


För att uppnå detta är utbildning och kunskapsinhämtning inom såväl arbetsmiljölagstiftning som olika specialområden en central del av förbättringsarbetet och bör prioriteras av de lokala parterna.


Därutöver kan i mån av utrymme flera olika hälso- och trivselfrämjande åtgärder bli aktuella. 


Förhandlingsprotokoll

Ärende Uppgörelse om löner och allmänna anställningsvillkor för tidningsdistributörer m fl,

fr o m 2016-04-01 2017-04-30
Parter Medieföretagen Svenska Transportarbetareförbundet 

Tid 2016-06-07 
Plats Almegas Lokaler, Stockholm
Närvarande för Medieföretagen 

Charlott Richardson Sten Lycke (vid protokollet) jämte delegation 
Svenska Transportarbetareförbundet 
Marcel Carlstedt Jerker Nilsson jämte delegation
 

§ 1 Avtalsperiod 

Parterna träffar avtal om löner och allmänna anställningsvillkor för perioden 1 april 2016 till och med den 30 april 2017.


§ 2 Lönerevision 

Tabellöner och tillägg höjs med 2,38 % den 1 april 2016, se bilaga 1.

Retroaktiv lön utgår snarast i samband med löneutbetalningen, dock senast i samband med juli månads löneutbetalning
 

§ 3 Allmänna villkor

Nuvarande allmänna villkor prolongeras med ändringar enligt bilaga 2.

§ 4 Projekt schemaläggning 

Parterna är överens om att uppdra till lokala parter inom Västsvensk Tidningsdistribution KB att genomföra projekt i vilket bl.a. alla veckans dagar kan utgöra ordinarie arbete och medarbetare som arbetar enligt schema har en högre sysselsättningsgrad. Formerna för projektet utarbetar lokala parter med stöd av centrala parter, i fall behov av detta finns.

Det åligger lokala parter att tillsammans med centrala företrädare att utvärdera projektet, senast månadsskiftet februari/mars 2017.

§ 5 Arbetsgrupp

Parterna tillsätter en arbetsgrupp som ska analysera förutsättningarna för att möjliggöra en sammanslagning av § 4 och 5 i allmänna villkorsavtalet.
 

§ 6 Inträde i Transportfackens Yrkes- Arbetsmiljönämnd (TYA)

Parterna är överens om att upplösa Tidningsdistributörernas Arbetsmiljönämnd (TAN), under förutsättning att Medieföretagens och Transportarbetarförbundets bransch Tidningsdistribution accepteras som del av TYA. Ansökan om inträde i TYA ska göras efter att parterna gemensamt uppsökt TYA för att diskutera förutsättningarna för ett inträde.
Anslutningen till TYA gäller två hela verksamhetsår med möjlighet till förlängning. Efter nämnda period ska parterna utvärdera deltagandet i TYA. Endera part kan därefter begära utträde ur TYA.
Beslutet att medverka i TYA förutsätter att parterna gemensamt arbetar med att arbetsmiljöutbildningarna anpassas efter branschens förutsättningar och önskemål. Parterna tar därefter beslut om hur arbetsmiljöarbetet fortsättningsvis ska hanteras.
Genom beslut om permanent anslutning till TYA upphör gällande avtal som reglerar parternas mellanhavanden avseende TAN.
Det åligger parterna att överenskomma om hanteringen av centrala TAN-medel till och med den 31 december 2016.

§ 7 Intyg

Arbetsgivare ska på begäran från medarbetare utfärda intyg rörande anställningsförhållanden till stöd för den anställdes mellanhavanden med Migrationsverket.
 

Vid protokollet Sten Lycke
Justeras: 
Medieföretagen Svenska Transportarbetareförbundet
Charlott Richardson Marcel Carlstedt
Sten Lycke Jerker Nilsson












5. Uppgifter om det nya avtalet 2013



Om avtalet som gäller från 1:a januari 2013 till 31 december 2013

Avtalet från 2011 förlängs ett år med följande ändringar

Alla lönesatser ökas med 2,6 %


Huvudlönetabell för morgontidningsdistribution


             Timlön /Månadslön

Nyanst    120,82 /21.026

6 mån     132,55 /23.063

12 mån   135,75 /23.623

24 mån   137,94 /24.001

120 mån 143,46 /24.961


OB tillägg

vardag  8.19

lördag  16.32

helgdag och storhelg     24.61



Lokalt avtal kan träffas om schemaläggning av arbetet måndag till söndag


Ändring i paragrafen om avlöning

3.3.Extratid 1 Sådant arbete skall normalt tillkännages minst 5 dagar i förväg, ändras till minst 3 dagar i förväg


3.4 Extratid 2 ändras helt och lyder nu endast:

Om tidsåtgången för arbetet överskrider den för dagen schemalagda tiden

betalas ersättning  med 1,5 x timlönen.


Övrigt. Fortsatta diskussioner om bl.a. bolagens krav på schemaläggning som innefattar söndager och schemaläggning över 16 veckors tid skall ske i en partsammansatt grupp och inledas senast i februari 2013





6.

Medieföretagens tolkning av det nya avtalet som undertecknades

den 17 december 2012



Nytt avtal med Svenska Transportarbetareförbundet för tiden

1 januari 2013 till och med 31 december 2013


Den 17 december 2013 träffade Medieföretagen nytt avtal med

Svenska Transportarbetarförbundet om löner och allmänna

anställningsvillkor för tiden 1 januari 2013 – 31 december 2013.


1. LÖNER

Lönerna revideras per den 1 januari 2013 genom att utgående

löner och tillägg höjs med 2,6 %.


2. ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Överenskommelsen innebär att kollektivavtalet prolongeras ytterligare ett år, men med följande ändringar av allmänna villkor per den 1 januari 2013.


Extratid 1 och Extratid 2

Fortsättningsvis ska arbetsgivaren kunna beordra medarbetare att arbeta fram till och med 07:30 vardagar och 08:30 lördagar, söndagar och helgdagar, om verksamheten så erfordrar.


Arbete utöver ordinarie schemalagt arbete kan vara s.k. Extratid 1, d.v.s. planerade tillfälliga uppdrag som kräver mer tid än den schemalagda, eller Extratid 2, oförutsedda förseningar av distributionsflödet eller annat som inte arbetsgivaren kunnat förutse.


Det nya i avtalet är att beordrat arbete från och med den 1 januari 2013, s.k. Extratid 1, ”normalt” får beordras tre dagar i förväg i stället för fem, som nu gäller. Detta innebär inte att det är oförenligt med avtalet att undantagsvis beordra Extratid 1 med kortare framförhållning än tre dagar.


En annan nyhet är att Extratid 1 och Extratid 2 utgår direkt i anslutning till att den ordinarie schemalagda arbetstiden. Den s.k. ”bufferttiden” om 15 minuter före och efter utgår ur avtalet från och med den 1 januari 2013. Den praktiska innebörden med detta är att medarbetaren har arbetsskyldighet under hela den ordinarie arbetstidens förläggning. Medarbetaren kan således inte lämna arbetet före den schemalagda arbetstiden avslutats, utan att detta uttryckligen beviljats av arbetsgivaren.


På motsvarande sätt ska arbetsgivaren ersätta allt arbete utanför ordinarie schemalagt arbete som beordrats enligt villkoren för Extratid 1 eller Extratid 2.


”Extratid – flera exempel”

Som angivits ovan utgår Extratid 1 och Extratid 2 i direkt anslutning till att ordinarie schemalagt arbete avslutats. Företag som tar in en tillfällig utdelning ska endast utge ersättning för sådant arbete som överstiger ordinarie arbetstid. Ryms det ”extra” arbetet/extrautdelningen inom ordinarie arbete utgår inte någon Extratid 1 alls.


Exempel 1: En extra utdelning har beräknats ta ca 35 minuter. Om medarbetaren, utöver ordinarie arbete, klarar extrautdelningen inom ordinarie arbetets schemaläggning samt ytterligare 15 minuter utgår endast ersättning för 15 minuters Extratid 1 arbete.


Exempel 2: På grund av tryckeriförseningar påbörjas utdelningen 45 minuter senare än normalt. Om medarbetaren, genom att vara snabb, klarar att utföra ordinarie arbete samt extrautdelningen genom att bara överskrida ordinarie arbetstid med 15 minuter utgår ersättning för 15 minuters Extratid 2 arbete. Om det denna dag även förekommit en extrautdelning som föranleder att det även kan utgå ersättning för Extratid 1 utgör den förändrade regeln en förenkling. Huruvida det för viss tid utgår Extratid 1 eller Extratid 2 är inte avgörande eftersom ersättningen är densamma.


Exempel 3. Om medarbetarens ordinarie arbetstid slutar 06.00 men medarbetaren slutför det ålagda arbetet redan 05.30 kan arbetsgivaren utan hinder ålägga medarbetaren ytterligare arbete t.o.m. 06.00. Endast inom ramen av arbetsledningsrätten kan medarbetaren bli arbetsbefriad resterande tid.


Schemaläggning

Genom en ändring i kollektivavtalet har det blivit möjligt att träffa lokala överenskommelser med arbetstagarparten om avvikelser från kollektivavtalets begränsning om högst 4 veckors beräknings- och begränsningsperioder. Detta innebär att företag lokalt kan träffa avtal om att schemalägga arbetet över längre perioder. Fördelen med detta är att minska bemanningen över perioder och schemalägga medarbetare när arbete behöver/ska utföras.


Genom ändring i kollektivavtalet är det även möjligt att lokalt komma överens med facket om att schemalägga ordinarie arbete på veckans alla dagar, måndag till och med söndag, dock med begränsningen om skyldigheten att iakttaga de s.k. EG-spärrarna i arbetstidslagen, d.v.s. dygns- och veckovila samt och förbudet mot mer än i genomsnitt 48 timmars arbete per vecka under en fyramånadersperiod.


3. ÖVRIGT

Slutligen enades parterna om att tillsätta en partsgemensam grupp i syfte att se över schemaläggningsfrågor och övriga avtalsfrågor angelägna för parterna.





7. Avtalet giltigt från 1 januari 2013 t.o.m. 31 december 2013

Kollektivavtal mellan Medieföretagen och
Svenska Transportarbetareförbundet





AVTALETS OMFATTNING




Detta avtal omfattar arbetstagare vid Medieföretagens medlemsföretag som i huvudsak arbetar med distribution

av tidningar samt adresserade

och oadresserade försändelser.



Gång-, cykel eller bildistributörers arbetsuppgifter får ej bedrivas på entreprenad.


Innehållsförteckning 
§ 1   ARBETETS LEDNING; FÖRENINGSRÄTT 
§ 2   ANSTÄLLNING 
§ 3   ARBETSTID 
§ 4   AVLÖNING, MORGON TIDNINGSDISTRIBUTION 
§ 5   AVLÖNING, ÖVRIGT DISTRIBUTIONSARBETE  
§ 6   ÖVERTIDSERSÄTTNING 
§ 7   ARBETSSKOR, BIL- OCH TRANSPORTHJÄLPMEDELS ERSÄTTNING 
§ 8   AVLÖNINGS UTBETALANDE 
§ 9   SJUKLÖN M M 
§ 10  ANNAN FRÅNVARO 
§ 11  SEMESTER 
§ 12  PERMISSION M M 
§ 13  ORDNINGSFÖRESKRIFTER 
§ 14  VARNING OCH AVSTÄNGNING 
§ 15  UPPSÄGNING 
§ 16  TURORDNING 
§ 17  LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD 
§ 18  SKADEANSVAR 
§ 19  FÖRHANDLINGSORDNING 
§ 20  AFA-FÖRSÄKRINGAR M M 
§ 21  AVTALETS GILTIGHETSTID 
BILAGA A 
BILAGA B 
Bilaga B 1 
Bilaga B 2 
Bilaga B 3 
Bilaga B 4



§1 ARBETETS LEDNING; FÖRENINGSRÄTT


Inom lag och av avtalets bestämmelser i övrigt äger arbetsgivare rätt att leda och fördela arbetet, att fritt antaga och avskeda/säga upp distributörer oberoende om de är organiserade
eller ej.


Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas okränkt.




§ 2 ANSTÄLLNING


I anslutning till lagen om anställningsskydd
gäller följande särskilda bestämmelser.



Mom 1 Provanställning


För arbetstagare eller arbetsgivare som avser bryta en provanställning  gäller en ömsesidig varseltid om 14 dagar.


Arbetsgivare som avser bryta en provanställning skall lämna en skriftlig underrättelse till arbetstagaren och samtidigt varsla den kollektivavtalsslutande lokala fackliga organisationen.
I första hand är det den fackliga förtroendemannen på arbetsplatsen som ska ha varslet.
Finns inte en förtroendeman ska lokalavdelningen varslas.


Arbetstagaren och den fackliga organisationen
har rätt till överläggning med arbetsgivaren.
Den ska begäras omgående och ske under
varseltiden som är 14 dagar. Om överläggning
begärs meddelas slutligt besked i samband med överläggningen. Om en överläggning inte begärs,  eller om den inte sker under varseltiden skall underrättelsen betraktas som slutligt besked.
Har besked ej lämnats senast vid provperiodens utgång om att provanställningen upphör vid provanställningens slut, övergår provanställningen i tillsvidareanställning.



Mom 2 Anställning för viss tid


Om en vikariatsanställning, som är längre än en månad, avbryts i förtid gäller en ömsesidig uppsägningstid på 14 dagar.
Arbetsgivare har rätt att anställa för viss tid när det finns behov av extra arbetskraft. Den lokala fackliga organisationen kan begära förhandling om tillsvidareanställning om en person regelbundet anställs för viss tid.



Mom 3 Anställningsbevis


Arbetsgivaren ska i samband med anställningsavtalet bekräfta vilken anställningsform som gäller. Detta görs genom ett skriftligt anställningsbevis som är fastställt av kollektivavtalsparterna. Arbetsgivaren är skyldig att ge en kopia av anställningsbeviset till den lokala fackliga organisationen senast 14 dagar efter anställningens ingående. Om anställningen är tidsbegränsad och uppgår till högst en månad eller är ett semestervikariat behöver arbetsgivaren bara ge en kopia av anställningsbeviset till den lokala fackliga organisationen om det begärs.




§ 3 ARBETSTID


Mom 1 Förläggning av arbetstid


Arbetstiden förläggs i enlighet med arbetstidslagen med följande tillägg och begränsningar. Arbetstidslagens begränsning av mertid gäller inte inom avtalsområdet. Arbetstiden förläggs högst sex dagar per vecka måndag till lördag.


Arbetstiden skall uppgå till minst 12 timmar per vecka i genomsnitt vid 6 arbetspass per vecka under en period om fyra veckor under förutsättning att geografiska eller produktionsmässiga förhållanden inte ger anledning till annat.


Lokal överenskommelse kan träffas om schemaläggning av arbetstiden måndag till och med söndag.


Lokal överenskommelse om en lägre sysselsättningsgrad kan träffas i annat fall.


Lokal överenskommelse kan träffas om en annan begränsningsperiod än fyra veckor.


Arbetstagare ska infinna sig till tjänstgöring vid den tidpunkt som är bestämd för varje utlämningsställe.


Lokala förhandlingar skall äga rum om förändringar av tidpunkt för inställelse och andra schemaförändringar.


Om inte annat överenskommits med varje enskild arbetstagare eller mellan de lokala parterna gäller att arbetstagare som börjar utbärning skall fullgöra den i hela distriktet.


Anmärkning
Om arbetstagaren inte kommer att kunna fullfölja sin utbärning inom schemalagd tid skall arbetstagaren kontakta arbetsgivaren för besked. Om arbetstagaren inte får besked skall utbärningen fullföljas och extratid utgå.


För arbetstagare som inställt sig till tjänstgöring från och med kl 00.00 till och med kl 05.00 upphör arbetsskyldigheten senast kl 07.30 vardagar samt kl 08.30 lördag, söndag och helgdag om inte arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om annat.


Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden är tillämpligt på avtalsområdet.



Mom 2 Övertid


Övertid är den arbetstid som överstiger 40 timmar per helgfri vecka.



Mom 2.1 Övertidens omfattning


a) Allmän övertid
När särskilt behov föreligger får övertid tas ut med högst 200 timmar per kalenderår, så kallad allmän övertid.


Övertiden får tas ut med högst 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad.


Extra övertid
Lokal överenskommelse kan träffas om uttag av ytterligare 150 timmar, så kallad extra övertid.




§ 4 AVLÖNING, MORGONTIDNINGS-
DISTRIBUTION  



Mom 1 Löneform


Löneformen är tidlön och beräknas per månad eller timme.


Morgontidningsdistribution är distribution av pren mererad tidning i ordinarie distributionstur och det som medföljer i denna tur.



Mom 2 Månadslön och timlön


Mom 2.1


Till prov- och tillsvidareanställda, samt visstidsanställda som anställts av en period om minst en månad, betalas en månadslön i proportion till arbetstagarens sysselsättningsgrad grundad på nedanstående heltidsmånadslöner. Övriga arbetstagare ersätts med timlön enligt nedanstående;


Tid i yrket          Timlön        Månadslön
nyanställd
1 januari 2013         120:82           21.026


6 mån
1 januari 2013          132:55          23.063


12 mån
1 januari 2013          135:75          23 623


24 mån
1 januari 2013          137:94          24 001


120 mån
1 januari 2013          143:46          24 961    


Anmärkning
Med tid i yrket avses anställningstid på avtalsområdet.



Mom 2.2


De lokala parterna kan komma överens om ett annat lönesystem.



Mom 3 Gemensamma avlöningsbestämmelser


Mom 3.1 Obekvämlighetstillägg


För ordinarie schemalagt arbete betalas OB-tillägg enligt följande:


1 januari 2013                    
Mån—Fre       Lördag            Söndag/helgdag
18.00-06.00     00.00-24.00     påsk-, pingst-,
                                                    midsommar-, jul-
                                                    och nyårsafton
                                                    00.00-24.00


8:19                16:32              24:61
                                   


Mom 3.2 Helgdag när tidning inte kommer ut


När tidningen inte kommer ut på en helgdag ska löneavdrag inte göras på månadslönen. Om tidningen kommer ut på en helgdag som inte är söndag får arbetstagare, utöver OB-tillägg, enligt Mom 3.1, extra lön som motsvarar aktuell dags schemalagda arbetstid eller, efter överenskommelse, ledighet motsvarande tid.




Mom 3.3 Extratid 1


Om arbetsgivaren beordrar arbete utöver dagens schemalagda tid betalas ersättning med 1,5 x timlönen.


Sådant arbete kan till exempel vara totalutdelning, tillfälliga kampanjer eller andra tillfälliga uppdrag. Det ska normalt tillkännages minst tre dagar i förväg.



Mom 3.4 Extratid 2


Om tidsåtgången för arbetet överskrider den för dagen schemalagda tiden betalas ersättning därefter med 1,5 x timlönen.



Mom 3.5


Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om att ersättning för Extratid 2 betalas om den för dagen schemalagda tiden överskrids med 30 minuter eller mer.


Sådan överenskommelse ska godkännas av de centrala parterna för att vara giltig.


Arbetsgivaren ska beordra extratid i förväg eller godkänna den i efterhand.




Mom 4 Tillägg för utlämningsdistributör/filialföreståndare


Till arbetstagare/filialföreståndare betalas per månad lägst kr 5 646 :- fr. o. m. 1 januari 2013.



Mom 5 Tillägg till förman/försteman


Till arbetstagare som utöver tidningsdistribution åtagit sig att ta hand om fördelningen av tidningar, buntar etcetera vid ett utlämningsställe betalas ersättning enligt överenskommelse i varje särskilt fall.



Mom 6 Ändring av organisation eller sysselsättningsgrad


Förändring av organisation och sysselsättningsgrad följer MBL och LAS regler om förhandling och turordning vid uppsägning och avtalets § 15.


Om detta sker och det innebär att arbetstagarens sysselsättningsgrad minskar har arbetstagaren rätt till bibehållna anställningsförmåner under en tid som motsvarar arbetstagarens uppsägningstid. Samma gäller om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om en ny sysselsättningsgrad.




§ 5 AVLÖNING, ÖVRIGT DISTRIBUTIONSARBETE


Mom 1
För överenskommet övrigt arbete betalas en ersättning grundad på en timlön av:


1 januari 2013                Sthlm/Gbg         Riket
                                                                   i övrigt  


Begynnelselön               122:18               121:30


Lön efter 2 år i yrket      123:02                122:18


Lön efter 4 år i yrket      123:87                123:02



Mom 2 OB-tillägg


För ordinarie schemalagt arbete betalas OB-tillägg enligt följande:                       1 jan 2013


Mån-Fre 18.00.— 06.00 samt
Lördagar 00.00-24.00                                24.08


Sön- och helgdag,
påsk-, pingst-, midsommar-,
jul- och nyårsafton  00.00-24.00             48.41
Anmärkning
Parterna konstaterar att deltidsanställd arbetstagare som ersätts enligt § 5 inte är skyldig att utföra mertidsarbete.




§ 6 ÖVERTIDSERSÄTTNING


Mom 1


Övertidsarbete ersätts med 1,5 x timlön enligt § 4 mom 3, eller § 5, för alla dagar utom söndag, helgdag eller schemalagd ledig dag då ersättningen är 2 x timlön enligt § 4 mom 3 eller § 5.


Arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om att ersättning ges i form av ledighet från ordinarie arbetstid. Då ges ledigheten med 1,5 respektive 2 timmar för varje övertidstimme.


Mom 2
Om arbetsgivaren beordrar övertid på tid som inte är en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden ges övertidskompensation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst tre timmar.


Detta gäller inte om tiden mellan ordinarie arbetstid och övertidsarbetet bara är högst 30 minuter.


Anmärkning
OB-tillägg betalas inte samtidigt med övertidsersättning.





§ 7 ARBETSSKOR, BIL- OCH TRANSPORTHJÄLPMEDELS-
ERSÄTTNING



Mom 1
Om arbetstagare medgivit att begagna egen bil och arbetsgivaren beordrat dess användning för distributionens utförande utgår ersättning med minst
270 öre/km upp till 12 000 km/kalenderår och därefter med minst 210 öre/km.


Lokal överenskommelse kan träffas om högre ersättning över 12 000 km/kalenderår.


Samtliga kostnader för bilens användning bestrides av ägaren.




Mom 2


I övrigt utgår transporthjälpmedelsersättning om 120 öre/km.
I de fall arbetsgivaren ställer transporthjälpmedel, t ex bil, cykel eller kärra,
till distributörens förfogande utgår ingen ersättning.



Mom 3


Såvida inget annat överenskoms mellan de lokala parterna skall arbetsgivare tillhandahålla skor enligt följande.
Arbetstagare som räknat från och med 2007-10-01 tjänstgjort 900 timmar
på gång/ cykeldistrikt erhåller arbetsskor som är anpassade till distributionsarbetets speciella natur. Därefter erhåller arbetstagaren ånyo
skor för varje ytterligare fullgjord period om 900 tjänstgöringstimmar.


Anmärkning
Med anpassning till distributionsarbetets speciella natur avses såväl det särskilda behov av stötdämpning som föreligger för att begränsa förslitningsskador i fot- och knäleder som halkskydd inom- och utomhus.





§ 8 AVLÖNINGS UTBETALANDE



Mom 1


Som huvudregel gäller att löneperioden är kalendermånad och utbetalningsdag den 25:e månaden efter. Infaller den 25:e på lördag,
söndag, helgdagsafton eller helgdag utbetalas lönen närmast föregående vardag. Då särskilda skäl föreligger kan annan löneperiod respektive
utbetalningsdag fastställas.



Mom 2


Arbetsgivaren har skyldighet att - i enlighet med de regler de centrala parterna fastställer - göra löneavdrag för de i Svenska Transportarbetareförbundet organiserade anställda tidningsdistributörernas
fackföreningsavgifter. Gjorda avdrag skall inbetalas till Transportarbetareförbundets postgiro 76-0 senast den 5:e i varje månad.



Mom 3


Arbetsgivaren är skyldig att föra avlöningslistor. Alla avtalsenliga ersättningar skall där särskiljas, i den mån det icke av andra handlingar framgår hur avlöningen beräknats. Arbetstagaren skall kvittera avlöningslistan, där avlöningen icke utbetalats genom bank, post eller på annat betryggande sätt.





§ 9 SJUKLÖN M M



Mom 1 Rätt till sjuklön


Mom 1:1

Arbetstagaren har rätt till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i varje sjukperiod enligt lag om sjuklön (SjLL) och bestämmelserna i detta avtal.



Mom 1:2

Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna är begränsad om
den avtalade anställningstiden är kortare än en månad (3 § SjLL).



Mom 2 Sjukanmälan, försäkran och läkarintyg



Mom 2:1


Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall skall arbetstagaren snarast möjligt göra sjukanmälan till arbetsgivaren, för att få sjuklön.
Arbetstagaren skall dessutom, så snart som möjligt, uppge beräknad tidpunkt för återgång i arbete.


Vid sjukperiodens slut, dock senast vid sjuklöneperiodens utgång, skall arbetstagaren lämna arbetsgivaren skriftlig försäkran om sjukfallet. Av försäkran skall framgå i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på
grund av sjukdomen. Försäkran lämnas på särskild blankett som tillhandahålles av arbetsgivaren.



Mom 2:2


Om arbetsgivaren eller försäkringskassan så begär skall arbetstagaren styrka sjukdomen med läkarintyg, vilket utvisar att arbetsoförmåga
föreligger samt sjukperiodens längd.


Arbetsgivaren kan anvisa särskild läkare att utfärda läkarintyg. Om så sker ersätter arbetsgivaren kostnaden för intyget.


Från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan skall arbetstagaren alltid styrka sjukdom med läkarintyg.


Anmärkning:
Arbetsgivarens möjlighet att begära läkarintyg från tidigare dag än åttonde sjukdagen skall användas selektivt enligt de regler i sjuklönelagen som gäller för försäkringskassan.




Mom 2:3


Arbetsgivaren skall se till att det är möjligt för arbetstagaren att sjukanmäla sig under hela dygnet.



Mom 3 Beräkning av sjuklön


Mom 3:1


En sjuklöneperiod omfattar de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom.
Under en sjuklöneperiod utgör sjuklönen följande andel av den lön och andra anställningsförmåner enligt nedan som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsförmågan. Sjuklönen beräknas per dag.
1. Sjuklön betalas inte för den första frånvarodagen (karensdagen) i
sjuklöneperioden.


2. Från och med den andra frånvarodagen i sjuklönedagen i sjuklöneperioden är sjuklönen 80% av inkomstbortfallet


Anmärkning 1
Ny sjukperiod som börjar inom fem (5) kalenderdagar från det en tidigare
sjukperiod upphörde skall betraktas som fortsättning på den tidigare
sjukperioden.


Anmärkning 2
Antalet karensdagar får enligt lagen ej överstiga tio (10) under en tolvmånadersperiod. Arbetstagare som fått avdrag för tio (10) karensdagar inom tolv månader bakåt från den aktuella sjukperiodens början har enligt
6 § SjLL rätt till 80 % av inkomstbortfallet även för den första frånvarodagen i sjuklöneperioden.


Anmärkning 3
Arbetstagare som omfattas av beslut enligt 13 § SjLL, har rätt till sjuklön om 80 % av inkomstbortfallet även för den första frånvarodagen.



Mom 3:2


I sjuklöneunderlaget ingår följande:


Morgontidningsdistribution: Arbetstagarens aktuella fasta månadslön, obekvämlighetstillägg, tillägg för utlämningsdistributör/filialföreståndare,
tillägg för första bud/förmansbud.


Övrigt distributionsarbete: Arbetstagarens aktuella timlöneförtjänst, obekvämlighetstillägg och lön för packsalsarbete.




Mom 4 Utbetalning av sjuklön


Mom 4:1


Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön för tid före det han mottagit anmälan om sjukdomsfallet. Om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört, skall sjuklönen utbetalas fr.o.m. den dag sjukdomsfallet inträffade (8 § SjLL).



Mom 4:2


Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan arbetstagaren lämnat skriftlig försäkran (9 §SjLL).



Mom 4:3


Utbetalning av sjuklönen skall, där inte annan betalningsrutin befinns lämpligare med hänsyn till företagets lönesystem, ske i avlöningsperioden närmast efter det att arbetstagaren lämnat arbetsgivaren skriftlig försäkran och i förekommande fall läkarintyg.



Mom 5 Sjukförmåner fr o m 15:e dagen


Från och med 15:e kalenderdagen utges sjukförmåner enligt  AGSförsäkringen som komplettering till sjukpenning från försäkringskassan.



Mom 6 Föräldralön - Föräldraledighet


Mom 6:1


Arbetstagare som har rätt till ledighet med föräldrapenning enligt Föräldraledighetslagen skall begära ledigt hos arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt och ange vilken tidsperiod ledigheten avser.


En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning skall anmäla ledigheten till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Om ledigheten beror på sjukdom eller smitta,
gäller dock inte någon anmälningstid.



Mom 6:2


Vid tjänstledighet i samband med barns födelse har arbetstagaren rätt till särskild löneutfyllnad om arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren minst ett år i följd samt om anställningen fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten.


Föräldralön kan utgå längst till dess barnet är ett och ett halvt år gammalt.


Utfyllnaden ges enbart för ledighetsperioder om minst en månad.



Mom 6:3


Föräldralön utges


- under en månad om arbetstagaren har varit anställd i ett men ej två år i följd och


- under två månader om arbetstagaren har varit anställd i två år i följd eller mer.



Mom 6:4


Föräldralön utges av arbetsgivaren genom att avdrag görs från lönen med 90 % av arbetstagarens timlön per frånvarotimme.



Mom 6:5


Föräldralön utbetalas med halva beloppet när tjänstledigheten börjar och resterande hälft efter det att arbetstagaren har återgått i arbete i tre månader efter tjänstledigheten.



Mom 6:6


Föräldralön utges inte om arbetstagaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldralönen reduceras i motsvarande grad.



Mom 6:7


Föräldralön utgår ej till arbetstagare som är tjänstledig med tillfällig föräldrapenning.






§ 10 ANNAN FRÅNVARO


Under månad då arbetstagare varit frånvarande av annan anledning än sjukdom, dock ej på grund av permission, skall avdrag göras med medarbetarens timlön för varje frånvarotimme.


Vid frånvaro hel månad görs avdrag med hela månadslönen.


Har medarbetare varit frånvarande under mer än hälften av månadens arbetspass under en och samma kalendermånad/löneperiod görs avdrag med hela månadslönen, varefter lön utges per timme för den arbetade delen av samma kalendermånad.





§ 11 SEMESTER



Mom 1

Semester utgår enligt lag, dock med iakttagande av vad som sägs i mom 2-11 nedan.


Mom 2

Angående förläggning av sådan semesterledighet som avses i 12 § Semesterlagen (huvudsemester) för Svenska Transportarbetareförbundets medlemmar skall vad som i lagen om medbestämmande i arbetslivet föreskrives om arbetsgivares förhandlingsskyldighet beträffande viktigare
förändring av arbetstagares arbets- eller anställningsförhållanden äga motsvarande tillämpning. Förhandlingsskyldigheten skall i sådan fråga fullgöras gentemot den på arbetsplatsen som av förbundet utsetts att vara förtroendeman med uppgift att handlägga semesterförläggningsfrågor.
Förtroendemannen får sådan ställning så snart arbetsgivaren erhållit meddelande härom och behåller denna ställning till dess annat meddelats.
Finns redan en förtroendeman utsedd på arbetsplatsen (viss arbetsplats) enligt förhandlingsordning behöver inte arbetsgivaren meddelas (eller eljest skall denne vara sådan förtroendeman som ovan sagts utan att särskilt meddelande därom behöver lämnas.)



Mom 3

Vid pass/skifttjänstgöring enligt arbetstidsschema utan semesteruppehåll
(driftsuppehåll) kan arbetspass variera mellan arbetstagarna på grund av arbetstidsschemats konstruktion under semestern. Med hänsyn till detta skall semesterledigheten uttryckas i arbetspass i stället för semesterdagar.
När arbetspassen räknas om ska hänsyn tas till arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid, det genomsnittliga antalet timmar per arbetspass och och att antalet semesterveckor enligt lagen är fem.
För beräkningen tillämpas följande formel.



antal semesterdagar x ord genomsnittlig veckoarbetstid    /  Genomsnittlig passlängd                            
        5            



Vid brutet passantal skall utjämning ske till närmast högre hela tal.


Exempel: 1) Vid pass/skifttjänstgöring med 36 timmar arbetstid per helgfri vecka.


Genomsnittlig arbetstid per pass 8 timmar.


Antalet pass motsvarande 25 semesterdagar blir då följande:


25 x 36
   5          / 8  =  22,5 som uppräknas till 23 arbetspass
   
2) Vid pass/skifttjänstgöring med 38 timmar arbetstid per helgfri vecka.


Genomsnittlig arbetstid per pass 11 timmar.


Antalet pass motsvarande 25 semesterdagar blir då följande:


25 x 38
   5         / 11 = 17,3 som uppräknas till 18 arbetspass
 
Dygnsgräns vid pass/skifttjänstgöring i samband med semesterledighet är den tidpunkt när eftermiddagspasset slutar, vid vilken tidpunkt även nattpasset i semesterhänseende skall börjar. I de fall enbart nattpass förekommer gällar den tidpunkt då nattpasset börjar som dygnsgräns.



Mom 4


Parterna har uppmärksammat att det på arbetsplats med verksamhet under veckoslut kan uppstå svårigheter med bemanningen (under sådan tid) till följd av reglerna i 9 § Semesterlagen om rätt till ledighet under veckoslut i samband med semester av viss längd.
Parterna är ense om att en sådan situation utgör "särskilda skäl" enligt 9 § Semesterlagen och medger avsteg från lagens regler. Bemanning kan då ske genom att arbetstagare som avlöser varandra i semesterhänseende delar på tjänstgöringen under ett sådant veckoslut så
att verksamheten under veckoslutet kan fortgå i normal omfattning.



Mom 5


Arbetstagare, som under ett semesterår vill utnyttja möjligheten att spara semesterdagar enligt 18 § Semesterlagen, skall meddela detta till arbetsgivaren i samband med att förläggningen av årets huvudsemester
bestäms, dock senast den 1 april samma år.


Arbetstagare som vill använda sparade semesterdagar i samband med årets huvudsemester ska underrätta
arbetsgivaren  senast då förläggningen av årets huvudsemester bestäms, om inte annat överensoms. Om arbetstagaren tar ut sparade semsterdagar vid annan tidpunkt skall arbetsgivaren informeras senast tre månader innan ledigheten.


Sparade semesterdagar skall tas ut i den tidsföljd som de sparats.


Mom 6


Arbetstagare, som anställts för viss tid enligt kollektivavtalets bestämmelser och vars anställning inte avses pågå längre än tre månader, har inte rätt till semesterledighet, såvida inte detta överenskommits vid anställningen. Semesterersättning utbetalas dock enligt lag.



Mom 7


Semesterlön är 13 % av arbetstagarens under
intjänandeåret förfallna lön i anställningen. I förekommande fall ökad med belopp enligt mom 8 nedan. I lönesumman skall ingå all ersättning under intjänandeåret med undantag av annan semesterlön än sådan som avser
sparad semester.


Semesterlön per dag för heltidsarbetande tidningsdistributörer uppgår fr o m 1 januari 2013 till lägst kr 1188 per betald semesterdag enligt Semesterlagen.
För deltidsarbetande tidningsdistributörer proportioneras beloppet till sysselsättningsgraden


Anmärkning
I lönesumman ingår inte traktamenten, ersättning för särskilda kostnader
eller andra ersättningar som inte är lön.


Under betald semesterledighet betalar arbetsgivaren lön. Vid obetald semesterledighet
har  arbetsgivaren dock rätt att göra avdrag på lönen enligt gällande principer om
löneavdrag vid tjänstledighet.


Semesterlön som överstiger tidlönen under semesterledigheten skall arbetsgivaren betala som ett engångsbelopp senast vid det sista ordinarie lönetillfället som avser mars månad under semesteråret.


Arbetstagare som har timlön för kortare tid än en vecka får semesterlön enligt 13-procentprincipen. Semesterlön ska då betalas som ett engångsbelopp vid det sista ordinarie lönetillfället i maj månad under semesteråret.  Oavsett när arbetstagaren får den semesterledigheten


Överenskommelse om andra former för beräkning och utbetalning av semesterlön och semesterersättning kan träffas mellan arbetsgivaren och Svenska Transportarbetareförbundet.



Mom 8


För varje hel dag (helt arbetspass) under intjänandeåret, som arbetstagaren varit frånvarande från arbetet utan lön och som enligt
17 §, 17a § och 17 b § Semesterlagen är semesterlönegrundande, skall till
den lönesumma, som utgör underlag för beräkning av semesterlön enligt mom 7 ovan läggas en dagslön beräknad som under intjänande-året förfallen lön i anställningen enligt mom 7 ovan dividerad med antalet arbetade dagar.



Mom 9


Arbetstagaren skall få samma semesterlön för sparad semesterdag som för övriga semesterdagar under det semesterår då de sparade dagarna tas ut.
Arbetstagaren kan dock ha en annan sysselsättningsgrad i semesterlagens mening under det eller de intjänandeår, när rätt till
semesterlön för de sparade semesterdagarna förvärvades, än under det intjänandeår som föregår det semesterår då de sparade dagarna tas ut. Kan arbetsgivaren eller arbetstagaren visa att så är fallet, skall semesterlönen för de sparade dagarna i stället beräknas i proportion till arbetad tid under det eller de intjänandeår som de sparade dagarna hänför sig till.


Föregående stycke skall endast tillämpas såvida skillnaden i sysselsättningsgrad i förhållande till ordinarie arbetstid överstiger 25%.
Med sysselsättningsgrad avses den procentuella del av ordinarie arbetstid,
som avtalats mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.



Mom 10


Semesterersättning bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön i mom 7, 8 och 9 och skall betalas utan oskäligt dröjsmål
och senast en månad efter anställningens upphörande. Finns det hinder för att beräkna semesterersättningen inom en månad efter anställningens upphörande skall den betalas ut inom en vecka efter det hindret upphörde.


Mom 11


Kollektivavtalets semesterbestämmelser hindrar inte lokala överenskommelser i form av kollektivavtal eller avtal mellan arbetsgivare
och arbetstagare i frågor som inte särskilt reglerats i semesterbestämmelserna och då semesterlagen medger sådana lokala
överenskommelser.






§ 12 PERMISSION


Mom 1 Permission


Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag.
Vid nära anhörigs begravning kan permission
dock också omfatta nödvändiga (högst två) resdagar.


Permission kan beviljas i följande fall:


  • Eget bröllop
  • Egen 50-årsdag
  • Förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall
  • Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare eller om sådan ej finnes annan av arbetsgivaren godkänd läkare
  • Nära anhörigs frånfälle
  • Nära anhörigs begravning
  • Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig

      
Som nära anhörig räknas make/maka, barn, syskon, föräldrar,svärföräldrar samt mor- och farföräldrar.


Som make/maka räknas också den som lever tillsammans med arbetstagaren under äktenskapsliknande förhållanden på samma mantalsskrivningsadress.


Anhållande om permission skall göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permissionen skall på förhand eller -om så inte kan ske - i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär.




§ 13 ORDNINGS-
FÖRESKRIFTER


Mom 1


Arbetstagaren är skyldig att noggrant iakttaga de ordningsföreskrifter för arbetet som arbetsgivaren har utfärdat.


Mom 2


Arbetsgivaren ska tillhandahålla särskild skyddsutrustning vid tidningsdistribution där det ur skyddssynpunkt behövs.



§ 14 VARNING OCH SUSPENSION


Om arbetstagaren har gjort sig skyldig till allvarlig förseelse i tjänsten kan arbetsgivaren tilldela arbetstagaren skriftlig varning.
Den lokala fackföreningen ska då också meddelas omgående. Fackföreningen har möjlighet att invända mot åtgärden inom tre veckor från delfåendet.
Om arbetstagaren gjort sig skyldig till förseelse som kan föranleda uppsägning eller avskedande kan arbetsgivaren och den lokala fackföreningen i stället för uppsägning eller avskedande komma överens om avstängning från arbetet under en viss tid.
Arbetstagaren skall godkänna sådan åtgärd. Under avstängningstiden har arbetsgivaren inga ekonomiska förpliktelser gentemot arbetstagaren. Kan överenskommelse om
avstängning för viss tid ej träffas eller kan arbetstagaren inte godkänna sådan överenskommelse kan frågan om
avstängning hänskjutas till central förhandling.


Kan överenskommelse om avstängning
inte träffas vid central
förhandling kan frågan om uppsägning
eller avsked i sista hand prövas av domstol.





§ 15 UPPSÄGNING


Med undantag av vad som säges i § 2, mom 1 och 2, gäller den uppsägningstid som stadgas i lagen om anställningsskydd.
Även beträffande formkraven vid uppsägning gäller vad som stadgas i denna lag.


Uppsägningstid räknas fr.o.m. dagen efter
den dag då uppsägningen skett.


Om arbetstagare slutar sin anställning utan att iakttaga bestämd uppsägningstid, är arbetsgivaren berättigad att från innestående lön och semesterersättning avdra ett
belopp motsvarande arbetstagarens lön per dag gånger det antal dagar av uppsägningstiden arbetstagaren ej har tjänstgjort.


När anställningen upphör har arbetstagaren rätt att få ett intyg som anger tjänstgöringens art och omfattning.
När arbetstagare säger upp sig eller blir uppsagd skall arbetsgivaren på begäran lämna ett arbetsgivarintyg avsett för arbetslöshetskassa.


Anmärkning
Varseltid enligt § 2 mom 1 jämställs ej med uppsägningstid enligt § 15




§ 16 TURORDNING


Överenskommelse får träffas mellan arbetsgivaren och lokal facklig organisation om avvikelse från bestämmelserna om turordning vid uppsägning och permittering respektive
företrädesrätt till ny anställning. Hänsyn skall härvid kunna tas till bl.a. yrkeskvalifikationer.


Begreppet driftsenhet skall, såvida ej annat överenskommes, avse företagets samtliga arbetsplatser på orten ifråga.





§ 17 LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD


Utöver vad som avtalats gäller vad som stadgas i lagen om anställningsskydd.





§ 18 SKADEANSVAR


Skadeståndslagen gäller för skador som förorsakats av arbetstagaren





§ 19 FÖRHANDLINGSORDNING


Mom 1


På i förväg gjord framställning från vederbörande Svenska Transportarbetareförbundet är arbetsgivaren skyldig att, då anledning därtill föreligger, förete avlöningslistor, arbetstidskort i de fall sådana
förekommer, samt arbetstidsschema.



Mom 2


Om arbetsgivare och arbetstagare inte kan enas om tolkning eller tillämpning av detta avtal under avtalstiden hänskjuts frågan till parternas organisationer. Sådana tvister ska tas upp till  behandling senast tre veckor efter det att den ena sidans organisation skriftligen har begärt det hos den andra sidans organisation om parterna inte har kommit överens om annat.  


Vill en part yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt detta avtal skall förhandlingar begäras skriftligt inom 4 månader efter det att parten fått kännedom om den omständighet som yrkandet hänför sig till och senast inom 2 år efter det att omständigheten har inträffat.


Central förhandling skall skriftligen begäras inom 2 månader efter det att den lokala förhandlingen har avslutats.


Begär part ej förhandling inom föreskriven tid, förloras rätten till förhandling.


Mom 4


Om part vill väcka talan hos Arbetsdomstolen, skall detta ske inom tre månader efter det organisationsförhandlingar i ärendet förklarats strandade.


Mom 5


Protokoll över förhandlingen skall snarast möjligt upprättas och senast inom en månad från förhandlingsdagen överlämnas för justering.



§ 20 AFA-FÖRSÄKRINGAR M M


Arbetsgivare skall teckna försäkringsavtal hos AFA om följande AFA försäkringar: Avgångsbidragsförsäkring (AGB), avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), tjänstegrupplivförsäkring (TGL), samt försäkring enligt pensionsöverenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och LO av den 16 april 2007. Dessutom skall anmälan göras till kollektivavtalsstiftelsen TSL.


Premiebetalningen av ovanstående administreras av FORA.





§ 21 AVTALETS GILTIGHETSTID


Detta avtal gäller från och med den 1 januari
2013 till och med den 31 december 2013 och
därefter år efter år, om inte
uppsägning sker från någon av
parterna minst två månader före
utlöpningstiden. Undantaget  § 7 som
kan upphöra med sju dagars uppsägningstid
om nu kända förutsättningar förändras.



Stockholm den 17 december 2012


MEDIEFÖRETAGEN


Sten Lycke


Hans 0 Andersson


Louise Bjarnestam



SVENSKA TRANSPORTARBETAREFÖRBUNDET

Marcel Carlstedt


Matts Haglund


Lennart Sköld


7.
Avtalet 2011 
Kollektivavtal mellan Medieföretagen och 
Svenska Transportarbetareförbundet  


AVTALETS OMFATTNING
Detta avtal omfattar arbetstagare vid Medieföretagens medlemsföretag
som i huvudsak arbetar med distribution av tidningar samt adresserade
och oadresserade försändelser.


Gång-, cykel eller bildistributörers arbetsuppgifter får ej bedrivas på
entreprenad.




§1 
ARBETETS LEDNING; FÖRENINGSRÄTT
Med iakttagande av lag och av avtalets bestämmelser i övrigt äger
arbetsgivare rätt att leda och fördela arbetet, att fritt antaga och
 avskeda arbetstagare samt att använda distributörer,
oavsett om de är organiserade eller ej.Föreningsrätten skall å
ömse sidor lämnas okränkt.


§ 2 
ANSTÄLLNING 
I anslutning till lagen om anställningsskydd gäller följande särskilda
bestämmelser.


Mom 1 Provanställning 
Arbetsgivare som avser att avbryta provanställning skall samtidigt som
underrättelsen om detta överlämnas till berörd arbetstagare även varsla
den kollektivavtalsslutande lokala fackliga organisationen härom.
Sådant varsel skall överlämnas till person som utsetts att vara facklig
förtroendeman på arbetsplatsen eller om sådan ej utsetts,
till lokalavdelningen.
I sådana fall har såväl arbetstagaren som den fackliga
organisationen rätt till överläggning. Sådan överläggning
skall begäras omgående och komma till stånd under varseltiden
14 dagar. För det fall överläggning begärs meddelas slutligt
besked i samband med överläggningen. Om någon
överläggning ej begärs eller om överläggning ej kommer
till stånd under underrättelsetiden skall underrättelsen
betraktas som slutligt besked angående provanställningens
upphörande.
Har besked ej lämnats senast vid provperiodens
utgång om att provanställningen upphör vid provanställningens
slut, övergår provanställningen i tillsvidareanställning.


Mom 2 Anställning för viss tid
Avbrytes vikariatsanställning, som varar längre tid än
en månad, i förtid skall en ömsesidig uppsägningstid
om 14 dagar gälla.Arbetsgivare och arbetstagare kan
träffa överenskommelse om anställning för viss tid när
behov av extra arbetskraft föreligger.
Den lokala arbetstagarorganisationen har möjlighet att
begära förhandling om tillsvidareanställning om arbetstagaren
mera regelbundet anställs för viss tid.


Mom 3 Anställningsbevis
Arbetsgivaren skall i samband med att anställningsavtal träffas för
arbetstagaren bekräfta den anställningsform som gäller. Detta skall ske
genom ett skriftligt anställningsbevis som fastställts av avtalsparterna.
Arbetsgivaren är skyldig att till den lokala fackliga organisationen
insända en kopia av upprättat anställningsbevis senast 14 dagar efter
anställningens ingående. Om anställningen är tidsbegränsad och uppgår
till högst en månad eller avser semestervikariat behöver dock
anställningsbevis insändas enbart om den lokala fackliga organisationen
så begär.






§ 3 
ARBETSTID


Mom 1 FÖRLÄGGNING av arbetstid
Arbetstiden förlägges i enlighet med arbetstidslagen med följande tillägg
och begränsningar. Arbetstidslagens begränsning avseende mertid gäller
inte inom avtalsområdet. Arbetstiden förläggs högst sex dagar per vecka
måndag till lördag.
Arbetstiden skall uppgå till minst 12 timmar per vecka i genomsnitt vid 6
arbetspass per vecka under en period om fyra veckor under förutsättning
att geografiska eller produktionsmässiga förhållanden inte föranleder
annat.
Lokal överenskommelse om en lägre sysselsättningsgrad kan träffas i
annat fall.
Lokal överenskommelse kan träffas om annan begränsningsperiod än fyra
veckor.
Distributör skall infinna sig för tjänstgöring vid för varje utlämningsställe
fastställd tidpunkt.
Lokala förhandlingar skall äga rum beträffande förändringar av tidpunkt för
inställelse och andra schemaförändringar.
Om ej annat överenskommits med varje enskild tidningsdistributör eller
mellan de lokala parterna gäller att tidningsdistributör som påbörjar
utbärning skall fullgöra utbärning på hela distriktet.
Anm. Om medarbetaren inte kommer att kunna fullfölja sin utbärning inom
schemalagd tid skall denne kontakta arbetsgivaren för besked. Om
medarbetaren inte kan få besked skall denne fullfölja utbärningen varvid
extratid utgår.
För distributör som inställt sig för tjänstgöring under perioden från och med
kl 00.00. till och med kl 05.00, upphör dock arbetsskyldigheten senast kl
07.30 vardagar, såvida inte arbetsgivaren och distributören träffar
överenskommelse om annat, samt kl 08.30 lördag, söndag och helgdag.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november
2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden är tillämpligt på
avtalsområdet.


Mom 2 Övertid
Övertid är den arbetstid som överstiger 40 timmar per helgfri vecka.


Mom 2.1 Övertidens omfattning
a) Allmän övertid
Då särskilt behov föreligger får övertid tas ut med högst 200 timmar per
kalenderår, så kallad allmän övertid.
Övertiden får tas ut med högst 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar
per kalendermånad.
b) Extra övertid
Lokal överenskommelse kan träffas om uttag av ytterligare 150 timmar, så
kallad extra övertid.




§ 4 
AVLÖNING, MORGONTIDNINGSDISTRIBUTION 


Mom 1 Löneform 
Löneformen är tidlön och beräknas per månad eller timme.
Med Morgontidningsdistribution avses distribution av prenumererad tidning
i ordinarie distributionstur och det som medföljer i denna tur.




Mom 2 Månadslön och timlön
Mom 2.1
Till prov och tillsvidareanställda samt visstidsanställda som anställts för en
period om minst en månad betalas en månadslön i proportion till
medarbetarens sysselsättningsgrad grundad på nedanstående
heltidsmånadslöner. Övriga medarbetare ersätts med timlön enligt
nedanstående;
Tid i yrket
                           Timlön    Månadslön
 nyanställd
 1 maj 2011           113:78       19 798
 1 oktober 2011     117:76       20 491


 6 mån
 1 maj 2011             124:82      21 718
 1 oktober 2011       129:19      22 478


12 mån
 1 maj 2011              127:84     22 245
 1 oktober 2011        132:31     23 024


24 mån
 1 maj 2011              129:89      22 601
 1 oktober 2011        134:44       23 392


120 mån
 1 maj 2011             135:09       23 505
 1 oktober 2011       139:82       24 328


Anmärkning 
Med tid i yrket avses anställningstid på avtalsområdet.


Mom 2.2
De lokala parterna kan överenskomma om annat lönesystem.




Mom 3 Gemensamma avlöningsbestämmelser
Mom 3.1 Obekvämlighetstillägg
För ordinarie schemalagt arbete betalas OB-tillägg enligt följande:
 


Mån - Fre                          Lör                              Söndag/helgdag
18.00-06.00                       00.00-24.00                  påsk-, pingst-,
                                                                            midsommar-,
                                                                            jul- och nyårsafton
                                                                           00.00-24.00
                                                             
1 maj 2011             7:71          15:37                       23:18
1 oktober 2011     7:98           15:91                       23:99


Mom 3.2 Helgdag då tidning ej utkommer 
I de fall tidning ej utkommer på helgdag skall löneavdrag ej göras på
månadslönen. I de fall tidningen utkommer på en helgdag som inte är
söndag erhåller distributör utöver OB-tillägg enligt Mom 3.1 extra lön
motsvarande aktuell dags schemalagda arbetstid eller, efter
överenskommelse, ledighet motsvarande tid. 


Mom 3.3 Extratid 1
Om företaget beordrar arbete utöver den för dagen schemalagda tiden
utges ersättning med 1,5 x timlönen.
Sådant arbete skall normalt tillkännages minst 5 dagar i förväg. Detta kan
till exempel vara totalutdelning, tillfälliga kampanjer eller andra tillfälliga
uppdrag.


Mom 3.4 Extratid 2
Om tidsåtgången för arbetet överskrider den för dagen schemalagda tiden
med lägst 15 minuter betalas ersättning därefter med 1,5 x timlönen.
Om företaget sådan dag beordrat arbete enligt mom 3.3 skall den
beordrade tiden läggas till den schemalagda tiden enligt första stycket.
Medarbetare som fullgjort det för dagen ålagda arbetet när 15 minuter eller
kortare tid återstår av den för dagen schemalagda tiden står inte längre till
förfogande för ytterligare arbete.


Mom 3.5
Om särskilda skäl föreligger kan överenskommelse träffas mellan enskild
medarbetare och företaget att ersättning för Extratid 2
först utbetalas om den för dagen schemalagda tiden överskrids med 30
minuter eller mer.
Sådan överenskommelse ska för att vara giltig godkännas av de centrala
parterna.
Anmärkning: Extratid skall beordras i förväg eller godkännas i efterhand.


Mom 4 Tillägg för utlämningsdistributör/filialföreståndare 
Till arbetstagare/filialföreståndare utgår per månad lägst kr 5 317:- fr o m 1
maj 2011 och lägst 5 503:- fr o m 1 oktober 2011.


Mom 5 Tillägg till förman/försteman
Till arbetstagare som utöver tidningsdistribution åtagit sig att handha
fördelningen av tidningar, buntar et cetera vid ett utlämningsställe utgår
ersättning enligt överenskommelse i varje särskilt fall.


Mom 6 Ändring av organisation eller sysselsättningsgrad
Förändring av organisation och sysselsättningsgrad följer MBL och LAS regler
om förhandling och turordning vid uppsägning och avtalets § 15.
Om så sker och detta innebär att arbetstagarens sysselsättningsgrad
minskar är arbetstagaren berättigad till bibehållna anställningsförmåner
under en tid motsvarande arbetstagarens uppsägningstid. Samma gäller
om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om ny
sysselsättningsgrad




§ 5 
AVLÖNING, ÖVRIGT DISTRIBUTIONSARBETE 


Mom 1
För överenskommet övrigt arbete betalas en ersättning grundad på en
timlön av :
1 maj 2011
Sthlm/Gbg                   Riket i övrigt
Begynnelselön
115:05                          114:23
Lön efter 2 år i yrket
115:85                          115:05
Lön efter 4 år i yrket
116:65                          115:85


1 okt 2011
Sthlm/Gbg                    Riket i övrigt
Begynnelselön
119:08                          118:23
Lön efter 2 år i yrket
119:90                          119:08
Lön efter 4 år i yrket
120:73                          119:90


Mom 2 OB-tillägg
För ordinarie schemalagt arbete betalas OB-tillägg enligt följande:
                                                                 1 maj -11                        1 okt -11
Mån-Fre 18.00.─ 06.00
samt Lördagar 00.00─24.00                       22:68                               23:47


Sön- och helgdag, påsk-,
pingst-, midsommar-,
jul- och nyårsafton 00.00-24.00                  45:58                               47:18


Anm. Parterna konstaterar att deltidsanställd medarbetare som ersätts
enlig § 5 inte är skyldig att utföra mertidsarbete.






§ 6
ÖVERTIDSERSÄTTNING


Mom 1
Ersättning för övertidsarbete utges med 1,5 x timlön enligt § 4 mom 3 eller
§ 5, för alla dagar utom söndag, helgdag eller schemalagd ledig dag då
ersättning utges med 2 x timlön enligt § 4 mom 3 eller § 5.
Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan
ersättning utges i form av ledighet från ordinarie arbetstid, varvid ledighet
utges med 1,5 respektive 2 timmar för varje övertidstimme.


Mom 2
Om medarbetaren anmodas att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör
en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges
övertidskompensation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst
tre timmar.
Detta gäller inte om övertidsarbetet åtskilts från den ordinarie arbetstiden av
endast en måltidsrast om högst 30 minuter.
Anm. OB-tillägg betalas inte samtidigt med övertidsersättning.




§ 7
ARBETSSKOR, BIL- OCH TRANSPORTHJÄLPMEDELSERSÄTTNING 


Mom 1
Om arbetstagare medgivit att begagna egen bil och arbetsgivaren beordrat
dess användning för distributionens utförande utgår ersättning med minst
270 öre/km upp till 12 000 km/kalenderår och därefter med minst 210
öre/km.
Lokal överenskommelse kan träffas om högre ersättning över 12 000
km/kalenderår.
Samtliga kostnader för bilens användning bestrides av ägaren.


Mom 2
I övrigt utgår transporthjälpmedelsersättning om 120 öre/km.
I de fall arbetsgivaren ställer transporthjälpmedel, t ex bil, cykel eller kärra,
till distributörens förfogande utgår ingen ersättning.


Mom 3 
Såvida inget annat överenskoms mellan de lokala parterna skall
arbetsgivare tillhandahålla skor enligt följande.
Arbetstagare som räknat från och med 2007-10-01 tjänstgjort 900 timmar
på gång/ cykeldistrikt erhåller arbetsskor som är anpassade till
distributionsarbetets speciella natur. Därefter erhåller arbetstagaren ånyo
skor för varje ytterligare fullgjord period om 900 tjänstgöringstimmar.
Anmärkning
Med anpassning till distributionsarbetets speciella natur avses såväl det
särskilda behov av stötdämpning som föreligger för att begränsa
förslitningsskador i fot- och knäleder som halkskydd inom- och utomhus. 10




§ 8
AVLÖNINGS UTBETALANDE


Mom 1
Som huvudregel gäller att löneperioden är kalendermånad och
utbetalningsdag den 25:e månaden efter. Infaller den 25:e på lördag,
söndag, helgdagsafton eller helgdag utbetalas lönen närmast föregående
vardag. Då särskilda skäl föreligger kan annan löneperiod respektive
utbetalningsdag fastställas.


Mom 2
Arbetsgivaren har skyldighet att - i enlighet med de regler de centrala
parterna fastställer - göra löneavdrag för de i Svenska
Transportarbetareförbundet organiserade anställda tidningsdistributörernas
fackföreningsavgifter. Gjorda avdrag skall inbetalas till
Transportarbetareförbundets postgiro 76-0 senast den 5:e i varje månad.


Mom 3
Arbetsgivaren är skyldig att föra avlöningslistor. Alla avtalsenliga
ersättningar skall där särskiljas, i den mån det icke av andra handlingar
framgår hur avlöningen beräknats. Arbetstagaren skall kvittera
avlöningslistan, där avlöningen icke utbetalats genom bank, post eller på
annat betryggande sätt.




§ 9
SJUKLÖN M M


Mom 1 Rätt till sjuklön
Mom 1:1
Rätt till sjuklön föreligger för arbetstagare under de första 14
kalenderdagarna i varje sjukperiod enligt lag om sjuklön (SjLL) och
bestämmelserna i detta avtal.


Mom 1:2 
Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna är begränsad om
den avtalade anställningstiden är kortare än en månad (3 § SjLL).
Mom 2 Sjukanmälan, försäkran och läkarintyg


Mom 2:1
Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall skall arbetstagaren
snarast möjligt göra sjukanmälan till arbetsgivaren, för att därigenom
kunna erhålla sjuklön. Arbetstagaren skall dessutom, så snart som möjligt,
uppge beräknad tidpunkt för återgång i arbete.
Vid sjukperiodens slut, dock senast vid sjuklöneperiodens utgång, skall
arbetstagaren lämna arbetsgivaren skriftlig försäkran om sjukfallet. Av
försäkran skall framgå i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på
grund av sjukdomen. Försäkran lämnas på särskild blankett som
tillhandahålles av arbetsgivaren.


Mom 2:2 
Om arbetsgivaren eller försäkringskassan så begär skall arbetstagaren
styrka sjuk-domen med läkarintyg, vilket utvisar att arbetsoförmåga
föreligger samt sjukperiodens längd.
Arbetsgivaren kan anvisa särskild läkare att utfärda läkarintyg. Om så sker
ersätter arbetsgivaren kostnaden för intyget.
Från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan skall
arbetstagaren alltid styrka sjukdom med läkarintyg.
Anmärkning:
Arbetsgivarens möjlighet att begära läkarintyg från tidigare dag än åttonde
sjukdagen skall användas selektivt enligt de regler i sjuklönelagen som
gäller för försäkringskassan.


Mom 2:3
Arbetsgivaren skall ombesörja att möjlighet finns för arbetstagaren att
sjukanmäla sig under hela dygnet.


Mom 3 Beräkning av sjuklön
Mom 3:1
En sjuklöneperiod omfattar de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod
då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom.
Under en sjuklöneperiod utgör sjuklönen följande andel av den lön och
andra anställningsförmåner enligt nedan som arbetstagaren gått miste om
till följd av nedsättningen i arbetsförmågan. Sjuklönen beräknas per dag.
1. Sjuklön utges inte för den första frånvarodagen (karensdagen) i
sjuklöneperioden.
2. 80 % fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.
Anmärkning 1
Ny sjukperiod som börjar inom fem (5) kalenderdagar från det en tidigare
sjukperiod upphörde skall betraktas som fortsättning på den tidigare
sjukperioden.
Anmärkning 2 
Antalet karensdagar får enligt lagen ej överstiga tio (10) under en
tolvmånadersperiod. Arbetstagare som fått avdrag för tio karensdagar
inom tolv månader bakåt från den aktuella sjukperiodens början har enligt
6 § SjLL rätt till 80 % av inkomstbortfallet även för den första
frånvarodagen i sjuklöneperioden.
Anmärkning 3
Arbetstagare som omfattas av beslut enligt 13 § SjLL, har rätt till sjuklön
om 80 % av inkomstbortfallet även för den första frånvarodagen.


Mom 3:2
I sjuklöneunderlaget ingår följande:
Morgontidningsdistribution: Arbetstagarens aktuella fasta månadslön,
obekvämlighetstillägg, tillägg för utlämningsdistributör/filialföreståndare,
tillägg för första bud/förmansbud.
Övrigt distributionsarbete: Arbetstagarens aktuella timlöneförtjänst,
obekvämlighetstillägg och lön för packsalsarbete.


Mom 4 Utbetalning av sjuklön
Mom 4:1
Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön för tid före det han mottagit
anmälan om sjukdomsfallet. Om arbetstagaren varit förhindrad att göra
anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört, skall
sjuklönen utbetalas fr.o.m. den dag sjukdomsfallet inträffade (8 § SjLL).


Mom 4:2
Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan arbetstagaren
lämnat skriftlig försäkran (9 §SjLL).


Mom 4:3
Utbetalning av sjuklönen skall, där inte annan betalningsrutin befinns
lämpligare med hänsyn till företagets lönesystem, ske i avlöningsperioden
närmast efter det att arbetstagaren lämnat arbetsgivaren skriftlig försäkran
och i förekommande fall läkarintyg.


Mom 5 Sjukförmåner fr o m 15:e dagen 
Från och med 15:e kalenderdagen utges sjukförmåner enligt 
AGSförsäkringen som komplettering till sjukpenning från försäkringskassan.


Mom 6 Föräldralön - Föräldraledighet
Mom 6:1
Medarbetare som har rätt till ledighet med föräldrapenning enligt
Föräldraledighetslagen skall begära ledigt hos arbetsgivaren minst två
månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som
möjligt och ange vilken tidsperiod ledigheten avser.
En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med tillfällig
föräldrapenning skall anmäla ledigheten till arbetsgivaren minst en vecka
före ledighetens början. Om ledigheten beror på sjukdom eller smitta,
gäller dock inte någon anmälningstid.


Mom 6:2
Vid tjänstledighet i samband med barns födelse har arbetstagaren rätt till
särskild löneutfyllnad om arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren
minst ett år i följd samt om anställningen fortsätter under minst tre månader
efter tjänstledigheten.
Föräldralön kan utgå längst till dess barnet är ett och ett halvt år gammalt.
Utfyllnaden ges enbart för ledighetsperioder om minst en månad.


Mom 6:3 
Föräldralön utges
- under en månad om arbetstagaren har varit anställd i ett men ej två år i
följd och
- under två månader om arbetstagaren har varit anställd i två år i följd eller
mer.


Mom 6:4
Föräldralön utges av arbetsgivaren genom att avdrag görs från lönen med
90 % av arbetstagarens timlön per frånvarotimme.


Mom 6:5 
Föräldralön utbetalas med halva beloppet när tjänstledigheten börjar och
resterande hälft efter det att arbetstagaren har återgått i arbete i tre
månader efter tjänstledigheten.


Mom 6:6 
Föräldralön utges inte om arbetstagaren undantas från föräldrapenning
enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall
föräldralönen reduceras i motsvarande grad.


Mom 6:7 
Föräldralön utgår ej till arbetstagare som är tjänstledig med tillfällig
föräldrapenning.






§ 10
ANNAN FRÅNVARO
Under månad då arbetstagare varit frånvarande av annan anledning än
sjukdom, dock ej på grund av permission, skall avdrag göras med
medarbetarens timlön för varje frånvarotimme.
Vid frånvaro hel månad görs avdrag med hela månadslönen.
Har medarbetare varit frånvarande under mer än hälften av månadens
arbetspass under en och samma kalendermånad/löneperiod görs avdrag
med hela månadslönen, varefter lön utges per timme för den arbetade
delen av samma kalendermånad.




§ 11
SEMESTER 


Mom 1
Semester utgår enligt lag, dock med iakttagande av vad som sägs i mom
2-11 nedan.


Mom 2
Angående förläggning av sådan semesterledighet som avses i 12 §
Semesterlagen (huvudsemester) för Svenska Transportarbetareförbundets
medlemmar skall vad som i lagen om medbestämmande i arbetslivet
föreskrives om arbetsgivares förhandlingsskyldighet beträffande viktigare
förändring av arbetstagares arbets- eller anställningsförhållanden äga 
motsvarande tillämpning. Förhandlingsskyldigheten skall i sådan fråga
fullgöras gentemot den på arbetsplatsen som av förbundet utsetts att vara
förtroendeman med uppgift att handlägga semesterförläggningsfrågor.
Förtroendemannen får sådan ställning så snart arbetsgivaren erhållit
meddelande härom och behåller denna ställning till dess annat meddelats.
Finns förtroendeman utsedd på viss arbetsplats enligt förhandlingsordning
eller eljest skall denne vara sådan förtroendeman som ovan sagts utan att
särskilt meddelande därom behöver lämnas.


Mom 3 
Vid pass/skifttjänstgöring enligt arbetstidsschema utan semesteruppehåll
(driftsuppehåll) kan på grund av arbetstidsschemats konstruktion under
semestern infallande arbetspass respektive fripass variera mellan
arbetstagarna. Med hänsyn härtill skall den för vederbörande gällande
semesterledigheten uttryckas i arbetspass i stället för semesterdagar.
Omräkningen till arbetspass skall ske under hänsynstagande till den för
vederbörande gällande genomsnittliga veckoarbetstiden och det
genomsnittliga antalet timmar per arbetspass med iakttagande av att
antalet semesterveckor enligt lagen är fem. För beräkningen tillämpas
följande formel.
antal semesterdagar x ord genomsnittlig veckoarbetstid
________5___________________________________
passlängd (tim/dag)
Vid brutet passantal skall utjämning ske till närmast högre hela tal.
Exempel: 1) Vid pass/skifttjänstgöring med 36 timmar arbetstid
per helgfri vecka.
Genomsnittlig arbetstid per pass 8 timmar.
Antalet pass motsvarande 25 semesterdagar blir då följande:
25 x 36
    5      =  22,5 som uppräknas till 23 arbetspass
    8
2) Vid pass/skifttjänstgöring med 38 timmar arbetstid per helgfri vecka.
Genomsnittlig arbetstid per pass 11 timmar.
Antalet pass motsvarande 25 semesterdagar blir då följande:
25 x 38
    5     = 17,3 som uppräknas till 18 arbetspass
    11
Som dygnsgräns vid pass/skifttjänstgöring i samband med
semesterledighet skall gälla den tidpunkt då eftermiddagspasset slutar, vid
vilken tidpunkt även nattpasset i semesterhänseende skall anses börja. I
de fall enbart nattpass förekommer skall som dygnsgräns gälla den
tidpunkt då nattpasset börjar.


Mom 4
Parterna har uppmärksammat att det på arbetsplats med verksamhet
under veckoslut kan uppstå svårigheter med bemanningen under sådan tid
till följd av reglerna i 9 § Semesterlagen om rätt till ledighet under veckoslut
i samband med semester av viss längd.
Parterna är ense om att en sådan situation utgör "särskilda skäl" enligt
9 § Semesterlagen och medger avsteg från lagens regler. Bemanning kan
då ske genom att arbetstagare som avlöser varandra i
semesterhänseende delar på tjänstgöringen under ett sådant veckoslut så
att verksamheten under veckoslutet kan fortgå i normal omfattning.


Mom 5
Arbetstagare, som under ett semesterår vill utnyttja möjligheten att spara
semesterdagar enligt 18 § Semesterlagen, skall meddela detta till
arbetsgivaren i samband med att förläggningen av årets huvudsemester
bestäms, dock senast den 1 april samma år.
Om inte annat överenskommes, skall arbetstagare, som vill ta i anspråk
sparade semesterdagar i samband med årets huvudsemester, underrätta
arbetsgivaren härom, senast då förläggningen av årets huvudsemester
bestäms. Vill arbetstagaren i andra fall ta ut sådana dagar skall
underrättelse lämnas senast tre månader innan ledigheten tar sin början.
Sparade semesterdagar skall tas ut i den tidsföljd som de sparats.


Mom 6 
Arbetstagare, som anställts för viss tid enligt kollektivavtalets
bestämmelser och vars anställning inte avses pågå längre än tre månader,
har inte rätt till semesterledighet, såvida inte detta klart överenskommits
vid anställningen. Semesterersättning utbetalas dock enligt lag.


Mom 7 
Semesterlön utgör fr o m den 1 januari 1994 13 % av arbetstagarens under
intjänandeåret förfallna lön i anställningen. I förekommande fall ökad med
belopp enligt mom 8 nedan. I lönesumman skall ingå all ersättning under
intjänandeåret med undantag av annan semesterlön än sådan som avser
sparad semester.
Semesterlön per dag för heltidsarbetande tidningsdistributörer uppgår
fr o m 1 maj 2011 till lägst kr 1119:- och fr o m 1 oktober 2011 till lägst
kr 1158:- per enligt semesterlagen betald semesterdag.
För deltidsarbetande tidningsdistributörer nedräknas beloppet i proportion
till arbetstiden.
Anmärkning
I lönesumman ingår inte traktamenten, ersättning för särskilda kostnader
eller andra ersättningar som inte har karaktären av lön.
Under betald semesterledighet skall arbetsgivare till arbetstagare betala ut
den på semesterledigheten belöpande lönen. Vid obetald semesterledighet
äger arbetsgivaren dock göra avdrag på lönen enligt gällande principer om
löneavdrag vid tjänstledighet. 16
Semesterlön som överstiger den på semesterledigheten belöpande
tidlönen, skall arbetsgivaren utbetala till arbetstagaren som ett
engångsbelopp senast vid det sista ordinarie lönetillfället som avser mars
månad under semesteråret.
Semesterlön för sådan arbetstagare som avlönas med tidlön för kortare tid
än vecka skall utgå enligt 13-procentprincipen och sådan semesterlön skall
utbetalas som engångsbelopp vid det sista ordinarie lönetillfället i maj
månad under semesteråret, oavsett när motsvarande semesterledighet
erhålles.
Överenskommelse om andra former för beräkning och utbetalning av
semesterlön och semesterersättning kan träffas mellan arbetsgivaren och
Svenska Transportarbetareförbundet.


Mom 8 
För varje hel dag (helt arbetspass) under intjänandeåret, som
arbetstagaren varit frånvarande från arbetet utan lön och som enligt
17 §, 17a § och 17 b § Semesterlagen är semesterlönegrundande, skall till
den lönesumma, som utgör underlag för beräkning av semesterlön enligt
mom 7 ovan läggas en dagslön beräknad som under intjänande-året
förfallen lön i anställningen enligt mom 7 ovan dividerad med antalet
arbetade dagar.


Mom 9
Arbetstagaren skall erhålla samma semesterlön för sparad semesterdag
som för övriga semesterdagar under det semesterår då de sparade
dagarna tas ut. Arbetstagaren kan dock ha en annan sysselsättningsgrad i
semesterlagens mening under det eller de intjänandeår, då rätt till
semesterlön för de sparade semesterdagarna förvärvades, än under det
intjänandeår som föregår det semesterår då de sparade dagarna tas ut.
Kan arbetsgivaren eller arbetstagaren visa att så är fallet, skall
semesterlönen för de sparade dagarna i stället beräknas i proportion till
arbetad tid under det eller de intjänandeår som de sparade dagarna hänför
sig till.
Föregående stycke skall endast tillämpas såvida skillnaden i
sysselsättningsgrad i förhållande till ordinarie arbetstid överstiger 25%.
Med sysselsättningsgrad avses den procentuella del av ordinarie arbetstid,
som avtalats mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.


Mom 10
Semesterersättning bestäms enligt grunderna för beräkning av
semesterlön i mom 7, 8 och 9 och skall betalas ut utan oskäligt dröjsmål
och senast en månad efter anställningens upphörande. Möter hinder mot
att beräkna semesterersättningen inom en månad efter anställningens
upphörande skall den betalas ut inom en vecka efter det hindret upphörde.
Mom 11
Kollektivavtalets semesterbestämmelser utgör inte hinder för lokala
överenskommelser i form av kollektivavtal eller avtal mellan arbetsgivare
och arbetstagare i frågor som inte särskilt reglerats i
semesterbestämmelserna och då semesterlagen medger sådana lokala
överenskommelser.





§ 12 PERMISSION M M
Mom 1 Permission
Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön
under högst en dag.
Vid nära anhörigs begravning kan permission
dock också omfatta nödvändiga
(högst två) resdagar.
Permission kan beviljas i följande fall:
Eget bröllop
Egen 50-årsdag
Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom
eller olycksfall
Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare
eller om sådan ej finnes annan av arbetsgivaren godkänd läkare
Nära anhörigs frånfälle
Nära anhörigs begravning
Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig.
Som nära anhörig räknas make/maka, barn, syskon, föräldrar,
svärföräldrar samt mor- och farföräldrar.
Såsom make/maka räknas jämväl den som lever tillsammans
 med arbetstagaren under äktenskapsliknande förhållanden
 (d v s om man har samma mantalsskrivningsadress).
Anhållande om permission skall göras i så god tid som möjligt.
Orsaken till permissionen skall på förhand eller -
om så inte kan ske - i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär.

§ 13
ORDNINGSFÖRESKRIFTER
Mom 1
Anställd är skyldig att noggrant iakttaga av arbetsgivaren
utfärdade ordningsföreskrifter för arbetets utförande.
Mom 2
Vid tidningsdistribution där det ur skyddssynpunkt är påkallat
 med särskild skyddsutrustning, skall arbetsgivaren tillhandahålla sådan.

§ 14
VARNING OCH SUSPENSION
Om arbetstagaren har gjort sig skyldig till allvarlig förseelse
i tjänsten kan arbetsgivaren tilldela arbetstagaren skriftlig varning.
Sådan åtgärd skall omgående delges den
lokala fackföreningen. Fackföreningen har möjlighet att inom
 tre veckor från delfåendet göra invändning mot åtgärden.
Om arbetstagaren gjort sig skyldig till förseelse som kan
föranleda uppsägning eller avskedande kan arbetsgivaren
och den lokala fackföreningen i stället för uppsägning eller
avskedande överenskomma om suspension för viss tid.
Arbetstagaren skall godkänna sådan åtgärd. Under
suspensionstid har arbetsgivaren inga ekonomiska förpliktelser
gentemot arbetstagaren. Kan överenskommelse om
suspension för viss tid ej träffas eller kan arbetstagaren inte
godkänna sådan överenskommelse kan frågan om
suspension hänskjutas till central förhandling.

Kan överenskommelse om suspension inte träffas vid central 
förhandling kan frågan om uppsägning eller 
avsked i sista hand prövas av domstol.



§ 15
UPPSÄGNING
Med undantag av vad som säges i § 2, mom 1 och 2, 
gäller den uppsägningstid som stadgas i lagen om anställningsskydd.
Även beträffande formkraven vid uppsägning gäller vad som
stadgas i lagen om anställningsskydd.
Uppsägningstid räknas fr.o.m. dagen efter 
den dag då uppsägningen skett.
Om arbetstagare slutar sin anställning utan att iakttaga 
bestämd uppsägningstid, är arbetsgivaren berättigad att
från innestående lön och semesterersättning avdra ett 
belopp motsvarande arbetstagarens lön per dag gånger det 
antal dagar av uppsägningstiden arbetstagaren ej har tjänstgjort.
Arbetstagare äger vid anställnings upphörande erhålla intyg,
angivande tjänstgöringens art och omfattning.
Då arbetstagare uppsäger sin anställning eller uppsäges 
från anställningen, lämnar arbetsgivaren på begäran
arbetsgivarintyg avsett för arbetslöshetskassa.


§ 16
TURORDNING
Överenskommelse får träffas mellan arbetsgivaren och 
lokal facklig organisation om avvikelse från bestämmelsern
om turordning vid uppsägning och permittering respektive
företrädesrätt till ny anställning. Hänsyn skall härvid kunna tas 
till bl.a. yrkeskvalifikationer.
Begreppet driftsenhet skall, såvida ej annat överenskommes, 
avse företagets samtliga arbetsplatser på orten ifråga.




§ 17
LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD
Utöver vad som avtalats gäller vad som stadgas i lagen 
om anställningsskydd.




§ 18
SKADEANSVAR
För skador som förorsakats av den anställde gäller 
skadeståndslagen.




§ 19

Mom 1
På därom i förväg gjord framställning från vederbörande 
arbetstagarorganisation är arbetsgivaren skyldig att, då anledning
därtill föreligger, förete avlöningslistor, arbetstidskort i de fall sådana 
förekommer, samt arbetstidsschema.


Mom 2
Tvister angående tolkningen eller tillämpningen av 
detta avtal, vilka under avtalstiden uppstår mellan 
arbetsgivare och arbetstagare och om vilkas lösning
dessa icke kan enas, hänskjutes till parternas 
organisationer. Sådana tvister skall upptagas till 
behandling senast tre veckor efter det sådan av den
ena sidans organisation skriftligen påyrkats hos 
den andra sidans organisation om parterna inte enas om annat.
Mom 3
Vill part yrka skadestånd eller annan fullgörelse 
enligt detta avtal skall han skriftligen påkalla förhandlingar
inom 4 månader efter det att han fått kännedom om den 
omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast
inom 2 år efter det att omständigheten har inträffat.
Central förhandling skall skriftligen påkallas inom 
2 månader efter det att den lokala förhandlingen har avslutats.
Påkallar part ej förhandling inom föreskriven tid, 
förlorar han rätten till förhandling.
Mom 4
Om part vill anhängiggöra talan hos arbetsdomstolen, 
skall detta ske inom tre månader efter det 
organisationsförhandlingar i ärendet förklarats strandade.
Mom 5
Protokoll över förd förhandling skall snarast möjligt 
upprättas och senast inom en månad från 
förhandlingsdagen överlämnas för justering.


§ 20
AFA-FÖRSÄKRINGAR M M
Arbetsgivare skall hos AFA teckna försäkringsavtal om följande AFA
–försäkringar: Avgångsbidragsförsäkring (AGB), omställningsstöd
(TSL), avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), trygghetsförsäkring vid
arbetsskada (TFA), tjänstegrupplivförsäkring (TGL), samt försäkring
enligt pensionsöverenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och 

LO av den 16 april 2007.


§ 21
AVTALETS GILTIGHETSTID
Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2011 till och med
den 31 december 2012 och därefter år efter år, såvida icke
uppsägning sker från någondera sidan minst två månader före
utlöpningstiden med undantag av § 7 som kan upphöra med
iakttagande av sju dagars uppsägningstid om nu kända förutsättningar förändras.

Stockholm den 19 april 2011

MEDIEFÖRETAGEN
Björn Svensson
Tomas Bengtson
Roine Johansson

SVENSKA TRANSPORTARBETAREFÖRBUNDET
Marcel Carlstedt
Matts Haglund







8.


Medieföretagen Almega tillägg och tolkning av avtalet





Tidningsdistributörer med flera
Nytt avtal med Svenska Transportarbetareförbundet för 
tiden 1 januari 2011 till och med 31 december 2012
Den 19 april träffade Medieföretagen nytt avtal med Svenska 
Transportarbetarförbundet om löner och allmänna anställningsvillkor för tiden 
1 januari 2011 – 31 december 2012.
Överenskommelsen innebär att företagen skall övergå från dagens 
betingslönesystem till ett vanligt system med tidlön.
1. Löner
Lönerna revideras en gång under avtalsperioden genom att utgående löner 
och tillägg höjs med 3,5 % per 2011-10-01.


Medarbetare som är anställda 2011-10-31 erhåller ett engångsbelopp 
beräknat som 3,5 % av all intjänad bruttolön, exklusive semesterlön, under 
perioden 2011-04-01 till och med 2011-09-30.


2. Allmänna anställningsvillkor
Överenskommelsen innebär att kollektivavtalet får en ny lydelse som skall 
tillämpas för alla från och med 2011-10-01. Övergång till det nya avtalet kan 
göras från och med 2011-05-01. För nyanställningar se punkt 3. 


Ny sysselsättningsgrad


Företaget skall senast 2011-09-30 fastställa och erbjuda varje medarbetare 
en sysselsättningsgrad som motsvarar den faktiska tidsåtgången för det 
normalt ålagda arbetet.


 Det vill säga såväl distribution av den prenumererade 
morgontidningen som distribution av andra produkter samt förberedelse och 
avslutningsarbete. Detta behöver inte med automatik innebära att den nya 
sysselsättningsgraden blir en annan än den tidigare sysselsättningsgraden i 
det gamla betingssystemet.
Nuvarande kollektivavtal fortsätter att gälla till dess att ny sysselsättningsgrad 
fastställts, därefter tillämpas det nya kollektivavtalet för den medarbetaren.


Det nya avtalet innebär att medarbetarna skall schemaläggas för att utföra 
arbete mellan bestämda klockslag som inte behöver vara de samma veckans 
arbetsdagar. 
De särskilda löneslag, kollektivavtalets §4 momenten 4.4 och 4.5, som hittills 
betalats för distribution av annat än prenumererade tidningar 
finns inte i det nya avtalet.



Extratid 1 och Extratid 2
En rätt att beordra de deltidsanställda tidningsdistributörerna att arbeta 
”Extratid” fram till 07.30 införs. Det kan antingen gälla planerade tillfälliga 
uppdrag som kräver mer tid än den schemalagda, så kallad Extratid 1, eller 
oförutsedda förseningar av distributionsflödet eller annat som medför att den 
för dagen schemalagda tiden överskrids, så kallad Extratid 2. 
I det nya kollektivavtalets arbetstidbestämmelser, § 3 mom 1, är följande 
anmärkning intagen som tar sikte på den praktiska hanteringen av Extratid 2:
Om medarbetaren inte kommer att kunna fullfölja sin utbärning inom 
schemalagd tid skall denne kontakta arbetsgivaren för besked. Om 
medarbetaren inte kan få besked skall denne fullfölja utbärningen 
varvid extratid utgår.
Den gamla huvudregeln att påbörjad distribution alltid skall fullgöras gäller 
alltjämt, men det åligger medarbetaren att kontakta arbetsgivaren om 
försening uppkommer under arbetets gång. Arbetsgivaren kan då antingen 
ge beskedet att distributionen skall fullgöras eller välja att lösa den 
uppkomna situationen på annat sätt. Om medarbetaren inte får annat besked 
gäller alltså grundregeln: Distributionen skall fullgöras!
I det nya kollektivavtalet är Extratid 1 och 2 reglerat på följande sätt:


§4 Mom 3.3 Extratid 1 
Om företaget beordrar arbete utöver den för dagen schemalagda tiden utges 
ersättning med 1,5 x timlönen. 
Sådant arbete skall normalt tillkännages minst 5 dagar i förväg. Detta kan till 
exempel vara totalutdelning, tillfälliga kampanjer eller andra tillfälliga 
uppdrag.


§4 mom 3.4 Extratid 2
Om tidsåtgången för arbetet överskrider den för dagen schemalagda tiden 
med lägst 15 minuter betalas ersättning därefter med 1,5 x timlönen.
Om företaget sådan dag beordrat arbete enligt mom 3.3 skall den beordrade 
tiden läggas till den schemalagda tiden enligt första stycket.
Medarbetare som fullgjort det för dagen ålagda arbetet när 15 minuter eller 
kortare tid återstår av den för dagen schemalagda tiden står inte längre till 
förfogande för ytterligare arbete.


”Bufferttiden” 
En viktig innebörd av §4 mom 3.4 är att det inte betalas någon ersättning för de första 
15 minuterna utöver den för dagen schemalagda tiden. 
Exempel 1: Om medarbetarens ordinarie arbetstid slutar kl 06.00 men arbetet inte kan 
slutföras för än 06.40 betalas Extratid 2 för tiden fr.o.m. 06.15 t. o. m. 06.40. Det vill 
säga för 25 minuter.Exempel 2: Om medarbetarens ordinarie arbetstid slutar 06.00 men företaget denna 
dag p. g. a. totalutdelning beordrat arbete, enligt §4 mom 3.3 Extratid 1, t. o. m. 07.00 
men arbetet inte kan slutföras för än 07.30 betalas Extratid 2 för tiden fr. o. m. 07.15 t. 
o. m. 07.30. Det vill säga 15 minuter.
Exempel 3. Om medarbetarens ordinarie arbetstid slutar 06.00 men medarbetaren 
slutför arbetet redan 05.45 kan medarbetaren inte åläggas ytterligare arbete den 
dagen.
Exempel 4. Om medarbetarens ordinarie arbetstid slutar 06.00 men medarbetaren 
slutför det ålagda arbetet redan 05.30 kan arbetsgivaren utan hinder ålägga 
medarbetaren ytterligare arbete t. o. m. 06.00.
Övergång till det nya avtalet och ny sysselsättningsgrad före 2011-09-30
Om övergång till ny sysselsättningsgrad sker före den 2011-10-01, skall företaget göra 
en beräkning av det genomsnittliga månatliga värdet av kollektivavtalets § 4 
momenten 4:4 och 4:5 för individen. Beräkningen skall, om möjligt, avse de senaste 
12 kalendermånaderna, eller eventuellt kortare tid som medarbetaren tjänstgjort på 
aktuellt distrikt.
Om summan av detta genomsnittliga värde och medarbetarens månadslön 
baserad på den tidigare sysselsättningsgraden, överstiger medarbetarens nya 
lön baserad på den nya sysselsättningsgraden skall företaget betala ett 
personligt tillägg motsvarande det överstigande beloppet. Detta personliga 
tillägg bortfaller per den 2011-10-01.
3. Övrigt
Vid nyanställning från och med 2011-05-01 tillämpas det nya kollektivavtalet.
Frågor med anledning av det nya avtalet besvaras i första hand av Tomas 
Bengtson. Telefon 08-762 70 46, tomas.bengtson@almega.se.
Med vänlig hälsning
Medieföretagen









2 kommentarer:

  1. § 7
    ARBETSSKOR, BIL- OCH TRANSPORTHJÄLPMEDELSERSÄTTNING


    Mom 1
    Om arbetstagare medgivit att begagna egen bil och arbetsgivaren beordrat
    dess användning för distributionens utförande utgår ersättning med minst
    270 öre/km upp till 12 000 km/kalenderår och därefter med minst 210
    öre/km.
    Lokal överenskommelse kan träffas om högre ersättning över 12 000
    km/kalenderår.
    Samtliga kostnader för bilens användning bestrides av ägaren.

    Enligt detta ska dem som kör med egen bil få en ersättning på 270 öre/mil. 2.70kr/km = 27kr/milen. Stämmer detta eller har jag fattat det hela galet fel? Jag får inte ens i närheten utav det. Kan någon förtydliga detta, om det går.

    SvaraRadera
  2. Vad är detta vi som går med egna skor ska vi få 27 spänn milen. Det har jag inte fått måste vara avtalsbrott

    SvaraRadera