Stiftelse-
skandalen

Nya Lundsgården i sommarskrud. Mer än 25:år vid fjällbranten. Partyn, kamratfester, och firande under sportsäsongen i Åre. En av landets kändaste slalom-störtloppsbackar, som kallas VM 8:an ligger bara några meter från huset.
13 FEBRUARI 2018

Tidningsbudens kollektivavtalsstiftelse kallas TST. 
Den har en verksamhet, som är okänd för tidningsbuden. Och verkar ruva på många hemligheter.

Alla försök att granska stiftelsen förefaller väcka ont blod, inte minst på Transportarbetareförbundets kansli på Olof Palmes Gata i Stockholm.  
Den har i alla fall nära 30 miljoner placerade i aktiefonder, äger 15 lägenheter och stugor, som i stor utsträckning används av andra än tidningsbud. Och redovisar nu 58 miljoner i tillgångar. 

Försäkringar, som enligt stiftelsens stadgar ska gälla för alla tidningsbud i landet, har alltid bara gynnat den som är medlem i Transportarbetareförbundet och dennes släktingar.

En man som känner till fastigheten Nya Lundsgården i Åre säger att han vet att en av stiftelsens lägenheter i Åre är specialinredd och aldrig används av några tidningsbud.

Det har genom åren spenderats miljonbelopp på det som kallas administrationskostnader för stiftelsen.

Almega, distributionsbolagens företrädare, fackliga representanter och styrelsens ordförande tycks alla helt överens om att det bästa är att lägga på locket och stänga dörren om sig.


Om man får tro stiftelsens styrelse och Transportarbetareförbundets chefer så går allting rätt till när det gäller TST -som den kallas av de invigda. Inga mer frågor ska ställas.

- Vi lämnar inga mer uppgifter, menar Transports ordförande.
- Jag kommer aldrig mer att besvara en fråga, skriver den chef som är bokföringsansvarig.

Transports ordförande skriver i ett mejl till chefsförhandlaren på Almega Medieföretagen och frågar:
 - Finns det något mer som vi enligt lag och regelverk måste lämna ut?
Almegachefen svarar direkt:
- Nej, enligt min uppfattning finns det inte det.
Stiftelsens ordförande instämmer och skriver till de andra:
- Mycket klokt sagt.
 (Mejlen delades sannolikt av misstag med vår mejladress.)

De tidningsbud som inte är med i Transport blir lurade på försäkringspremier till ett sammanlagt värde av runt 5 miljoner om året och enskilda tidningsbud som skadat sig svårt kan ha lurats på miljonbelopp. 
Efterlevande till tidningsbud som dött har inte fått de ersättningar som de är berättigade till. 
Stiftelsens fritidsbostäder har använts och används fortfarande till privat bruk för personer som aldrig någonsin arbetat som tidningsbud.

En  f.d. rikspolischef och landshövding i Östergötland, är ordförande och galjonsfigur i stiftelsen och kan inte alls kommentera hur den fungerar. Och vill inte heller svara på frågan om hur mycket arvode och annat som han får av stiftelsen.

Stiftelsefonden ska försäkra alla tidningsbud. Men i 40 år har endast medlemmar i Transport samt släktingar till medlemmar i Transport fått betalda försäkringspremier och ersättningar genom fondens försorg.(Startades 1975 som en fond, som styrdes av en nämnd och ombildades 1986 till en kollektivavtalsstiftelse.)
När ett tidningsbud dör faller livförsäkringen ut till släktingarna enbart om det handlar om ett tidningsbud som är medlem i Transport.
Men stiftelsens stadgar säger något helt annat:
Ur stiftelseförklaringen:
Stiftelsen har till ändamål att teckna och betala premier för Grupplivförsäkring och Trygghetsförsäkring - fritidsskador för tidningsdistributörer

Och vidare heter det: Med tidningsdistributörer avses alla anställda som arbetar under gällande kollektivavtal

Hela verksamheten har bedrivits i de högre kretsarna av fackförbundet, tidningsbolagens arbetsgivarorganisation och tidningsdistributionen och långt över tidningsbudens huvuden.

Den har aldrig varit lagligt registrerad i stiftelseregistret och följer inte reglerna för en stiftelse.
Alla  kollektivavtalsstiftelser ska dessutom gynna alla de som arbetar under ett eller flera avtal. Det är det som är själva vitsen med en kollektivavtalsstiftelse.
När tidningsbud som skadat sig på fritiden och inte varit medlemmar i Transport kontaktat styrelsen om försäkringarna har de från början helt vägrat att svara på några frågor. Till slut har Transports ordförande tvingats lämna ett krystat svar om att Transports ledning nog har en överenskommelse med företagsdirektörerna  (som han inte på något sätt kan dokumentera) om att endast Transports medlemmar ska gynnas.
Han vägrar svara på frågan om hur det är möjligt att bryta stiftelseförordnandet.


Länsstyrelsen i Stockholm, där stiftelsen ska vara registrerad och som ska utöva kontroll av stiftelsen, saknar helt uppgifter om verksamheten och känner överhuvudtaget inte till att stiftelsen finns. Den är sedan starten 1986 bolagsregistrerad på Transports adress(länk).

Stiftelsens styrelse består av fyra fackföreningstoppar med förre ordföranden och nuvarande ordföranden i Transport, två höjdare inom Almega Medieföretagen, två distributionschefer och i toppen på pyramiden, en "kunglig" ämbetsman, tidigare landshövding och engagerad i väktarbolagen och f.d. rikspolischef.
När han var landshövding i Östergötland blev middagsbjudningarna på Linköpings Slott uppmärksammade. Och TST nämns i Länsstyrelsen för Östergötlands årsredovisningar från den tiden.
Han bjöd in de styrelser där han var verksam till slottsbjudningar och enligt Aftonbladets granskning i början 2000-talet gick det åt stora mängder vin på ett enda år: "Förra året bjöd landshövdingen på middag ett 40-tal gånger. Systembolagskvittona visar att det gick åt 720 flaskor vin, 67 flaskor starkvin och 29 flaskor sprit under året". (AB)

Hur det ser ut idag vill man inte redovisa.

Styrelsen känner sig  pressad av all form av uppmärksamhet, efter att i årtionden fullständigt fritt  fått "leva sitt eget liv". Men på facebook kan man till exempel läsa om hur en högavlönad styrelsemedlem i stiftelsen är och festar på Nya Lundsgården under sportlovet 2017.

I den senaste årsredovisningen ökade stiftelsens tillgångar från ett år till ett annat med nära 20 miljoner utan att några nya medel kommit in.
Styrelsens och förvaltningens "egen peng" för att handha stiftelsen (enbart så kallad administration) ligger runt 200-240 tusen om året. Och det har plockats ut åtskilliga miljoner bara för att administrera stiftelsen genom åren.

En man som är väl insatt i bostadsrättsföreningens olika förhållanden på Nya Lundsgården i Åre, där stiftelsen äger 5 bostadsrättslägenheter, har lämnat alarmerande uppgifter.
Han har för många år sedan varit inne i en av stiftelsens lägenheter i Åre och säger med bestämdhet att den var lyxinredd och med helt privata saker. Enligt honom är det en lägenhet som också fortsättningsvis enbart har använts till privat bruk.
En av Transportarbetareförbundets tidigare högsta toppar, pensionerad sedan snart 10 år, har fortsatt med sitt stora intresse för Nya Lundsgården i Åre och var fram till helt nyligen ordförande i Bostadsrättsföreningen Nya Lundsgården.


Huset i Åre ritades av en kändisarkitekt, stod klart 1989 och hyser välbärgade personer främst från Stockholm, som vill ha en skid- och festlägenhet under Åreskutan. Åre är platsen dit en del av "Stureplan" och det "fina partyfolket" från Stockholm flyttar under skidsäsongen.
Här köpte Tidningsbudsstiftelsen fem lägenheter på 90-talet. 

Lägenheterna har idag ett värde som ligger på flera miljoner per styck. Här (länk) är en annan privat lägenhet i Nya Lundsgården som såldes i januari 2018 för 5,2 miljoner.

Stiftelsen används för privata intressen.
Nya Lundsgården i Åre är lite av en nyckel till Tidningsbudens stiftelse. De fem lägenheterna har inte bara hyrts ut till tidningsbud - de fungerar som party- och festlägenheter för anställda i facket och chefer. Fritidsbostäderna fick under många år inte hyras av tidningsbud om de inte var medlemmar i Transport. Däremot har ombudsmän, chefer och anställda på Transport, chefer för Almega och distributionen och helt utomstående släktingar och bekanta till främst fackföreningens anställda använt dem som sina fritidsnöjen - och under de mest attraktiva veckorna. En av lägenheterna sägs vara specialinredd och helt och hållet ockuperad för andras räkning.
Under 70- och 80-talet rådde utförsåknings- och "Stenmarkfeber" i landet. Slalom i backen skulle också kombineras med underhållning, mat och dricka och ofta kraftigt festande på kvällen och fram på natten. Det kom lättåkta nya skidor, utrustning och liftar som gjorde att nästan "vem som" kunde ta sig ner för pisterna.
"Den högsta andelen utförsåkare hittar vi i Stockholmsregionen. En hög koncentration av resursstarka högutbildade tjänstemän i kombination med en längtan bort till snö och höga skidbackar kommer att hålla den statistiken uppe under åtskilliga säsonger" skriver SCB i en rapport om Utförsåkning 2003, där man konstaterar att låginkomsttagargrupper sällan intresserar sig för fjällskidanläggningarna och "afterski"-festerna.
I början av 90-talet hakade facket och distributionsbolagen på trenden genom att köpa in lägenheter och stugor vid skidnerfarter i Norrlandsfjällen för TST-pengar, avsedda i första hand som en bonus till Transportarbetareförbundets chefer och funktionärer och deras familjer och bekanta men också till dåtidens Tidningsutgivarnas och distributionsbolagen chefer och deras familjer. På 90-talet var alpin skidåkning en dyr sport som i liten utsträckning utövades av låginkomsttagare på skidorterna i fjällen. Och väldigt lite av äldre kvinnor och utlandsfödda. 
Få tidningsbud lockades av miljön med skidliftar, fest, partyn, och det "fina folket" som visar upp sig.


Bokningen sker och har alltid skett på Transports förbundskontor och det finns fortfarande inget öppet bokningssystem. Informationen om bostäderna, och särskilt fjällbostäderna, är bristfällig. 
Hela stiftelsens verksamhet är i händerna på Transports förbundskontor i Stockholm.
En chef på VTD har under ett par år lagt ut ett meddelande på företagets portal om att det finns lediga skidbostäder under vissa veckor, men i övrigt är det sparsamt med reklam för att hyra bostäderna.
Tiden för att boka stugorna i Hunnebostrand på sommaren går ut (1:a mars) långt innan tidningsbuden har fått sin semester bekräftad. 
När det gäller fjällen har nästan inga tidningsbud ledigt två lördagar i rad under skidsäsongen. (uthyrningsveckan är lördag till lördag). På Transports hemsida står uthyrningen under fliken "medlemsförmåner" och så sent som i slutet av 2017 beskrevs stugorna och lägenheterna  i medlemstidningen som en förmån som kommer med medlemskap i Transport. 
I en artikel i Transportarbetaren 2005 står det att det endast är tidningsbud som är medlemmar i Transport som får hyra stiftelsen fritidsbostäder.

I tidningen Transportarbetaren kallas i slutet av 2017 en sedan snart 10 år pensionerad facktopp, f.d. förbundskassör, för "hustomte" i tidningsbudens lägenheter i Åre. (Men när tidningsbuden hyr lägenhet i Åre sker det helt och hållet genom företaget Skistar).
Han var, enligt fackföreningsanställda, i många år spindeln i nätet på förbundskontoret för funktionärerna och deras släkt och bekanta när de skulle upp till Norrland för att skida och festa i Åre.

Stiftelsen har också fem stugor i bostadsrättsföreningen Björnrike Fjällviste i  Härjedalsfjällen. De har också så kallat ski in/ski out-läge, så nära pisterna att man kan spänna på sig skidorna direkt vid stugaltanen.
Med bastu och braskamin tycks de fungera som ett lite mer lugnare familjealternativ. Vi har uppgifter som visar att samma familjer (inte tidningsbud) varit i Björnrike med släkt  och sällskap vid nyårs- och påskhelgerna flera år i rad.
Hit finns nästan ingen kollektivtrafik och under skidsäsongen är det långa rader av nya fina bilar med medelklassfamiljer som åker in i Vemdalsområdet där Björnrike ligger, för att ta skidstugorna i besiktning.
Vilka är det som åker till de fem stiftelsestugorna i Björnrike? En bra fråga.
Det är fest, menar den chef som har hand 
om stiftelsens bokföring på Transports 
förbundskontor i Stockholm och lägger upp 
en bild på en flaska champagne
"Till förrätt här i Björnrike blir det 
bubbel"
(facebook)
Den anställde på förbundskontoret skriver:
"Drar från kontoret nu,
ska testa de nyöppnade pisterna i 

Blästervallen (Björnrike)
-fett najs". Och får omedelbar 
respons från en journalist på tidningen
Transportarbetaren som skriver,
"Testa noga backarna
å återkom med rapport."


 De styrande i stiftelsen skriver att de vägrar att lämna några  uppgifter om uthyrningen.
Trots att de 10 fjällbostäderna under de mest attraktiva veckorna har en sammanlagt uthyrningsvärde på långt över 100.000 i veckan.

(De avvisar bestämt kravet på att lämna uppgifter om hur många tidningsbud, och hur många andra, som hyrt semesterbostäderna, objekt för objekt, helt utan personuppgifter. De avvisar helt kravet på att lämna detaljuppgifter om hur deras uttag ur stiftelsen ser ut (administrationskostnaden). 240.000 år 2015. Och meddelar att de avbryter all vidare kontakt.)

Stiftelsen ska enligt stadgarna ha en intern revisor, men det finns ingen, och har sannolikt aldrig funnits någon.

Stiftelsen har aldrig haft någon revisor som utövat någon kontroll för tidningsbudens räkning.  Officiell revision görs av Transportarbetareförbundets revisor från Djursholm i Stockholm. Han är känd för att godkänna allt som görs av Transports ledarteam. Han godkände när Transports högsta toppar -till förbundsstyrelsens förskräckelse- och fullständigt illegalt, förde över 64 miljoner från arbetslöshetskassan till förbundets konto. (Arbetslöshetskassans medel skyddas med en speciell lagstiftning).



Här köpte fackföreningen och distributionsbolag in fem golfstugor med stiftelsens pengar. Mitt på Isabergs golfbana i Småland.


Stiftelsen köpte in fem golfstugor på Isabergs golfbana i Småland på 90-talet
Inte ens en promille av tidningsbuden var intresserade av golf.
Bland distributionsbolagen var intresset större. Tidningsbärarna har hela tiden betalat ut sponsorpengar till golfklubbar och golfturneringar. Men nu fanns det också fackanställda som börjat med golfrundor, segla på sommaren och naturligtvis alpin sport på vintern.
Stugorna såldes tillbaka till Isabergs golfklubb 2008 för 2,8 miljoner. En bra fråga är naturligtvis hur golfstugorna användes?
Under många år ägde stiftelsen 25 stugor och lägenheter på olika håll i landet.

Det finns ytterligare en kollektivavtalsstiftelse i Transports områden. Portside. Den gäller stuveriavtalet. 
Den är till skillnad från tidningsbudens stiftelse lagligt registrerad och gör naturligtvis ingen skillnad på om en person är medlem i den ena eller andra föreningen eller organisationen. 

Vid ett tillfälle skadade sig en medlem i Transport allvarligt på fritiden. Han hade slutat sin tjänst på Tidningsbärarna och skulle alltså egentligen inte omfattas av stiftelsens fritidsskadeförsäkring, men Folksam konstaterade i sin utredning att förhållandena kring stiftelsen var så otroligt märkliga och informationen så dålig, att man valde att ändå betala ut de miljonbelopp som det handlade om.

______________________________________________________::
 
Det var Hasse Eriksson som knäckte idén med tidningsbudsfonden. Som startades den 19 december 1975.
Tidningskärringarna, som han kallar tidningsbuden i boken "Facket mot folket", behöver inte mer lön när de väl fått ett kollektivavtal, menade han. I utbyte mot fredsplikt i 10 år (utan några som helst reallöneökningar eller förbättringar i 10 år, ) och nästan inga nattersättningar ( 2 kronor i timmen i nattersättning 1975), ska kärringarna istället få socialhjälp genom att tidningsbolagen sätter in pengar i en fond. 
Han beskriver hur han och en nära vän i Tidningarnas Arbetsgivareförening fick snilleblixten om fonden, som han kallar "ett helt nytt upplägg på svensk arbetsmarknad". Namnet blev Tidningsdistributörernas Sociala Trygghetsfond. TST.
 

En vecka efter att överenskommelsen träffats flög Hasse Ericsson med sin fru till arbetsgivarnas semesterparadis Rocas Rojas på Kanarieöarna - mitt under LO:s blockad av Franco-Spanien.
Och med badbyxorna och cigarren blev han sinnebilden för en fackpamp och lyckades göra en riktigt präktig skandal, som ansågs vara en av anledningarna till att socialdemokraterna förlorade valet 1976.
Genom fonden skulle tidningsbuden begåvas med några försäkringar, ett klädesplagg, ett par skor och kanske till och med en veckas rabatterad semester, nån gång. Men det fanns en hake inbyggt, som enligt Hasse Eriksson var själva grädden på moset... för att få hjälp måste tidningsbuden betala in medlemsavgifter till Transport, vars ekonomi haltade betänkligt av flera anledningar. (Bland annat hade en stor majoritet av Hamnarbetarna lämnat Transport efter att de bildat sitt eget förbund 1972 och Transports ledning levde ett kraftigt utsvävande liv med en hög spritkonsumtion.)

Fonden skulle gynna Transports medlemmar men också medlemmarnas släktingar, make, maka till transportmedlem skulle också försäkras. Hasse Eriksson menade att man ändå aldrig riktigt vet vem som delar ut tidningarna.
Det är den fonden som sedan 1986 drivs i stiftelseform.

Som kollektivavtalsstiftelse ska den inte gynna någon viss förening eller någon speciell förenings medlemmar - utan alla tidningsbud. 

Varje år börjar årsredovisningen med följande mening: Stiftelsen verkar för att förbättra de sociala villkoren för alla tidningsdistributörer i landet.
Vidare sägs det att;  stiftelsens kamerala och administrativa angelägenheter samt skötsel och uthyrning av fritidsstugorna handhas av Svenska Transportarbetarförbundets kansli.
Och i senaste årsredovisningen:
Stiftelsens förmögenhet uppgår vid räkenskapsårets utgång till  58 129 938 kronor 

(föregående år 39 823 961 kronor).
 


En uppgift från 1980, efter fem år (halva tiden) av fredsplikt och inbetalningar till fonden från bolagen, säger att fonden då hade 23 miljoner i tillgångar, omräknat till dagens penningvärde blir det omkring 75 miljoner.

Precis vilken roll fonden har haft i spelet om Tidningsbudens löner kommer vi aldrig att få veta. Den är en gemenskapsfaktor för topparna inom facket, Almega och distributionen och de träffas regelbundet och smörjer kråset tillsammans när de håller styrelsemöten.


Tidningsbuden har haft som det första och viktigaste kravet vid avtalsförhandlingarna i årtionde efter årtionde att erhålla riktiga OB-tillägg.

Men när avtalsförhandlingarna varit klara har Transports ledning meddelat att kravet spruckit, och OB-höjningar kan ni titta i stjärnorna efter.
Senast i augusti förra året skrev Transportdelegationen på ett treårigt avtal och förklarade att OB-höjning gick i stöpet igen. 

Mini-OB:et från Hasse Erikssons första kollektivavtal ligger därmed fast, och är numera 9 kronor i timmen för ett hårt arbete mitt i natten. 

Sensationellt nog har facket heller aldrig lyckats pricka in en enda minuts arbetstidsförkortning på ett extremt nattarbete.

Om man jämför med ett normalt OB har tidningsbuden under fondens tid förlorat en summa i storleksordningen 5-10 miljarder på uteblivna nattersättningar.

Kommentarer

Anonym sa…
Låter ganska normalt för våran bransch.Ingen som säger ett ord i onödan.Det som går det går och går det bra så är det så mycket bättre eller hur
Anonym sa…
Oavsett så har ni bud valt att arbeta för de företag ni jobbar för, det visar att det var bättre än alternativet att inte göra det. Därför SKA ni ändå vara tacksamma mot arbetsgivarna. Det är er MORALISKA PLIKT.
Om ni är missnöjda med detta kan ni ju starta era egna distributionsföretag och vara era egna arbetsgivare.
Anonym sa…
Nej vi kan inte starta några bolag.Alla bolagen ägs av medieföretagen och ett av staten själv.De har utnyttjat oss för att skaffa sig miljarder som de slängt i sjön på vällust och skit.De är omoraliska som låter arbetare arbeta mitt inatten med dåliga förhållanden för att berika sig själva och leva i lyx.Både bolagen och facket bör lära sig veta hut!!
Anonym sa…
Och detta att bolagen ägs av medieföretagen eller av staten betyder att det är förbjudet för er att starta egna ? (som inte nödvändigtvis måste syssla med tidningsutdelnnig utan kanske annan distribution) Om det verkligen är så förstår jag inte varför ni inte sedan länge bildat ett politiskt parti och ställt upp i val på att det förbudet ska hävas.
tidningsbud sa…
I en ny bok om Transportfacket så sägs det att det troligtvis var så det skrevs en nolla fel i avtalet om hur mycket pengar som skulle sättas in i fonden/stiftelsen och att det därför kom in jättemycket pengar till verksamheten. Detblev naturligtvis väldigt frestande för facket som skulle hantera detta. En av anledningarna till att facket och bolagen vill ha total tystnad kring verksamheten är att den som använder en fritidsbostad på det sättet ska deklarera ett rejält förmånsvärde.
tidningsbud sa…
Nya numret av Tidningstjänst personaltidning Tabloiden skriver om fritidsbostäderna och det är lika motsägelsefullt som alltid. Dels är det medlemmar i Transport som får hyra till ett särskilt pris och dels ska man gynna alla tidningsbud.
"Stiftelsen för Tidningsdistributörernas Sociala Trygghetsfond äger fritidsstugor/lägenheter i Björnrike, Åre och Hunnebostrand på västkusten.
Du som är tidningsdistributör och medlem i Transportarbetareförbundet får hyra
stugorna/lägenheterna för ett speciellt förmånligt pris.
Stugorna/lägenheterna är avsedda för 6 personer och fullt utrustade.
Bakom stiftelsen för Tidningsdistributörerna Sociala Trygghetsfond står Svenska Transportarbetareförbundet och Medieföretagen.
Tillsammans arbetar vi för att förbättra de sociala villkoren för alla tidningsdistributörer i landet."
Anonym sa…
En barnunge kan fatta varför de gör allt bakom ryggen. De lurar skiten ur tidningsbuden och plockar hem så mycket de bara kan till sig själva.
tidningsbud sa…
Almega Medieföretagen skriver;
17 november 2017
Tidningsdistribution – Uthyrning av semesterbostäder 2017-2018

TST (Tidningsdistributörernas Sociala Trygghetsfond) äger och hyr ut stugor och lägenheter till i medlemsföretagen anställda tidningsbud. I första hand uthyrs dessa till tidningsbud som är medlemmar i Transportarbetareförbundet, men även anställda inom Medieföretagen och Transportarbetareförbundet har möjlighet att hyra.
Anonym sa…
Facket har sålt tidningsbuden för att få fina fritidsbostäder i fjällen
Postrummet sa…
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Postrummet sa…
fixade lite stavfel :)
Jag är inte medlem i transport och har hyrt lägenheter i 9 år i Åre. Jag har bara betalt det lägre priset 1500-2000 så det är inte ett krav att vara medlem i Transport. Jag vet att jag bott i 5 olika lägenheter under årens lopp och inget har varit lyxutrustad däremot har de renoverats under tiden.
Jag är jävligt glad att till en rimlig kostnad få åka skdor med familjen och bo jäkligt bra. Ungarna älskar att åka skidor och jag hade aldrig haft råd att hyra fjällägenhet till ordinarie pris. Detta är årets höjdpunkt att få njuta av fjällvärlden en gång per år.
tidningsbud sa…
Naturligtvis har också tidningsbud använt lägenheterna. Jag tror heller inte att man bara hyrt ut till medlemmar i Transport. Sedan många år tillbaka frågar man inte efter medlemskap. Men man går däremot ut med att det främst är till för medlemmar i Transport. Uppgifterna om att en av lägenheterna är ockuperad kommer från en tidigare internrevisor på Nya Lundsgården. Och bekräftas i alla fall delvis av förbundet när man erkänner att en av förbundets tidigare högsta toppar i Transport numera är "hustomte" i lägenheterna. Dina uppgifter om att lägenheterna skulle ha renoverats är jag lite osäker på.De flesta lägenheterna har vad vi fått fram kvar den ursprungliga inredningen från början av 90-talet med korgstolar,de gamla sofforna o.s.v. och har sett liknande ut hela tiden. Att det pågår och har varit mycket skojerier med lägenheterna är helt säkert. När man inte ens vågar lämna ut numren på lägenheterna till tidningsbuden. Då är det skojerivarning. Har du någon gång träffat eller sett till andra tidningsbud när du har varit i Åre?
Anonym sa…
Nio år i rad,eller. Då är det ju som att ha ett eget fritidsboende fixat. Låter inte som det skulle vara att gynna alla tidningsdistributörer i landet.Är du ens tidningsbud? Hur många procent av buden åker slalom?Jag känner ingen. Däremot en chef som brukar ligga i alperna eller fjällen titt som tätt.
Anonym sa…
Vi tidningsbud borde ha riktiga löner och bra arbetsförhållanden istället så att vi kan bekosta en egenvald semester.
Postrummet sa…
Lite tråkigt att ni dissar men mina nio år. Det har varit utmärkt längskidåkning i fjällen och vi hade aldrig haft råd att hyra en stuga till ordinarie pris
Anonym sa…
Vad är "hut" i det här sammanhanget ?
Hur ska undervisningen av hut gå till?
Vem ska hålla i den?
Sedan kan man ju fråga sig varför du inte kan förklara detta närmare med en gång...